Faktablad om Europeiska unionen
Europaparlamentet
Fyll i detta fält

Gulfstaterna, Iran, Irak och Jemen

EU har samarbetsavtal med Gulfstaternas samarbetsråd (en regional organisation bestående av Bahrain, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Oman, Qatar och Saudiarabien) och med Jemen samt ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Irak. EU har inget formellt avtal med Iran och det finns inte någon EU-delegation i Teheran. Förbindelserna mellan EU och Iran bygger för närvarande på upprätthållandet av den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA eller kärnavtalet med Iran), som undertecknades i Wien i juli 2015.

Rättslig grund

  • Avdelning V (yttre åtgärder) i fördraget om Europeiska unionen.
  • Artiklarna 206–207 (handel) och artiklarna 216–219 (internationella avtal) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Gulfstaternas samarbetsråd (GCC)

GCC inrättades i maj 1981. Gruppen består än i dag av de ursprungliga medlemsländerna, nämligen Bahrain, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Oman, Qatar och Saudiarabien, och är den huvudsakliga kanalen för EU:s förbindelser med de sex länderna. Vid ett antal tillfällen har EU och GCC antagit gemensamma ståndpunkter om problem i Mellanöstern.

De oljerika Gulfstaterna genomgår betydande socioekonomiska och politiska förändringar, även om reformerna framskrider i olika takt. Den arabiska vårens inverkan på monarkierna i Gulfregionen har dämpats genom förebyggande strategier – bidrag och ökad sysselsättning inom den offentliga sektorn – och genom repressiva åtgärder, särskilt i Bahrain och Saudiarabiens östra provins. GCC-länderna har spelat en aktiv roll i Mellanösterndiplomatin, i vissa fall i konkurrens med varandra. Detta bidrog till den diplomatiska krisen 2017–2021 mellan Qatar och några av de andra GCC-länderna, som anklagade Qatar för att stödja terroristgrupper och sekteristiska grupper (bland annat Muslimska brödraskapet), finansiera grupper med kopplingar till Iran, kränka grannländernas suveränitet och mana till politiskt oliktänkande i grannländerna.

Även om EU hoppas kunna utveckla sina politiska förbindelser i regionen – bland annat genom människorättsdialoger – har förbindelserna mellan EU och GCC till stor del utgjorts av ekonomiska och handelsmässiga band. Volymerna av handeln mellan de båda parterna har ökat stadigt under årens lopp, och EU har registrerat ett betydande handelsöverskott.

EU och GCC undertecknade ett samarbetsavtal 1988. Avtalet syftar till att förbättra stabiliteten i en region av strategisk betydelse, underlätta de politiska och ekonomiska förbindelserna, bredda det ekonomiska och tekniska samarbetet samt fördjupa samarbetet om energi, industri, handel och tjänster, jordbruk, fiske, investeringar, vetenskap, teknik och miljö. Avtalet föreskriver årliga gemensamma råds-/ministermöten och gemensamma samarbetskommittéer bestående av högre tjänstemän. Avtalet föreskriver inte något parlamentariskt organ. I april 2016 enades den gemensamma samarbetskommittén EU–GCC om att inrätta en mer strukturerad informell dialog om handel och investeringar. Detta följdes i juli 2016 av ett gemensamt råds- och ministermöte mellan EU och GCC. Den diplomatiska kris som bröt ut i juni 2017 mellan Qatar och de andra Gulfstaterna gjorde att man inte kunde sammankalla till nya möten.

Samarbetet mellan EU och GCC fick en rejäl skjuts under 2022. Vid det gemensamma ministermöte mellan EU och GCC som ägde rum i Bryssel den 21 februari 2022 lades särskild tonvikt vid att stärka partnerskapet mellan EU och GCC. Ministrarna godkände vid det mötet ett gemensamt samarbetsprogram för perioden 2022–2027 med konkreta gemensamma åtgärder på en rad olika områden, bland annat handel och investeringar, energi, klimatförändringar, utbildning, terrorismbekämpning och humanitärt bistånd.

Ministrarnas åtagande stärktes ytterligare i maj samma år genom det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om ett strategiskt partnerskap med Gulfstaterna, där man föreslog en övergripande ram för starkare band till GCC-länderna. I meddelandet, som stöds av rådets slutsatser av den 20 juni 2022, erkänns uttryckligen de direkta konsekvenserna av Gulfregionens säkerhet och stabilitet för EU. Samtidigt lyfter man fram de potentiella fördelarna med ett starkare och mer strategiskt partnerskap med GCC och dess medlemsstater.

Utvecklingen av partnerskapet mellan EU och GCC har sedan dess varit positiv. Den 1 juni 2023 utsåg EU sin första särskilda representant för Gulfregionen (Luigi Di Maio) för att fortsätta att utveckla ett starkare, övergripande och mer strategiskt partnerskap mellan EU och länderna i Gulfregionen.

Den 10 oktober 2023 – kort efter att fientligheterna utbröt mellan Israel och Hamas i Gaza till följd av Hamas terroristattack mot Israel den 7 oktober – hölls det 27:e mötet i det gemensamma rådet mellan EU och GCC i Muskat. Mötet gav mycket positiva resultat, bland annat i) en överenskommelse om att inrätta en strukturerad säkerhetsdialog mellan EU och GCC, ii) en överenskommelse om att gemensamt anordna ett högnivåforum om regional säkerhet och regionalt samarbete, och iii) en överenskommelse om att samarbeta i humanitära frågor. Den allra första säkerhetsdialogen mellan EU och GCC ägde rum den 24 januari 2024 i Riyadh. Kort därefter, den 22 april, hölls ett högnivåforum om regional säkerhet och regionalt samarbete i Luxemburg.

När det gäller ekonomiska förbindelser inleddes förhandlingar om ett frihandelsavtal 1990, men de har legat nere sedan 2008 på grund av fortsatt oenighet i frågan om exporttullar. En handels- och investeringsdialog inleddes 2017. Sedan den 1 januari 2007 har medel från partnerskapsinstrumentet (liksom dess föregångare, finansieringsinstrumentet för samarbete med industriländer och andra höginkomstländer och territorier) kunnat användas för att finansiera genomförandet av samarbetsavtalet mellan EU och GCC. GCC-länderna kan också delta i Erasmus Mundus-programmet.

Det första toppmötet mellan EU och GCC, som hölls den 16 oktober 2024, visade att förbindelserna mellan de två regionerna är av stor strategisk betydelse för båda sidor. Toppmötet markerade en viktig milstolpe eftersom man i det gemensamma uttalandet fastställde en ny ram för ökat samarbete, med ett gemensamt åtagande om stärkta band inom handel, investeringar, direkta personkontakter samt energi och konnektivitet. Diskussionerna belyste den betydande outnyttjade potentialen i de ekonomiska förbindelserna mellan EU och GCC och ledde fram till en överenskommelse om att påskynda förhandlingarna om ett frihandelsavtal och utforska alla sätt att stärka det ekonomiska samarbetet. Dessutom framhöll EU och GCC-länderna behovet av ökat samarbete på områden som ungdomsfrågor, utbildning, idrott, rörlighet och kultur för att främja närmare personkontakter.

Europaparlamentets roll

Parlamentet antog en resolution om EU:s förbindelser med GCC-länderna den 24 mars 2011, i vilken det efterlyste ett strategiskt partnerskap med GCC och dess medlemsstater. Denna ståndpunkt bekräftades alldeles nyligen i parlamentets resolution av den 28 februari 2024 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2023.

Parlamentets delegation för förbindelserna med Arabiska halvön håller regelbundna interparlamentariska möten med parlamenten i regionen och övervakar hur förbindelserna mellan EU och GCC utvecklar sig.

Under de senaste åren har parlamentet antagit resolutioner där det gett uttryck för konkreta farhågor om situationen för de mänskliga rättigheterna i vissa GCC-länder, bland annat den 8 juli 2021, den 14 februari 2019 och den 31 maj 2018 om Saudiarabien, den 16 september 2021 om Förenade Arabemiraten och den 11 mars 2021, den 7 juli 2016, den 4 februari 2016, den 9 juli 2015 och den 12 mars 2015 om Bahrain, samt om återinförandet av dödsstraffet i Kuwait och Bahrain. Efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi på Saudiarabiens konsulat i Istanbul antog parlamentet en resolution där det fördömde mordet och efterlyste en internationell, oberoende och opartisk utredning av hans försvinnande och det utomrättsliga dödandet av honom samt uppmanade Saudiarabiens myndigheter att omedelbart och villkorslöst frige alla människorättsförsvarare.

Parlamentet har vid flera tillfällen – senast i sin resolution av den 14 november 2018 – efterlyst ett EU-vapenembargo mot Saudiarabien på grund av de allvarliga anklagelserna om att Saudiarabien ska ha brutit mot internationell humanitär rätt i Jemen.

Parlamentets Sacharovpris för tankefrihet gick 2015 till den saudiske bloggaren Raif Badawi.

Jemen

Förbindelserna mellan EU och Jemen grundas på det samarbetsavtal som undertecknades 1997 och som omfattar handel, utvecklingssamarbete, kultur, kommunikation och information, miljö och förvaltning av naturtillgångar samt politisk dialog. I mars 2015 inledde en saudiskledd internationell militärkoalition ett angrepp mot de rebeller som störtat den sittande presidenten. EU stöder FN:s medling för att nå en politisk lösning på konflikten.

Den 12 december 2022 antog rådet slutsatser om Jemen, i vilka det bekräftade sitt engagemang för Jemens enhet, suveränitet, oberoende och territoriella integritet och sitt fulla stöd för FN:s fredsinsatser och FN:s särskilda sändebud Hans Grundberg i hans medlingsinsatser. EU uppmanade enträget huthierna att överge maximalistiska ståndpunkter och samarbeta konstruktivt med FN:s särskilda sändebud Grundberg. Rådet betonade också att det var ytterst viktigt att återinföra och ytterligare förlänga vapenvilan.

Sedan kriget bröt ut 2015 har EU bidragit med över 1,4 miljarder euro till att hantera krisen i Jemen. Detta inbegriper 998 miljoner euro i humanitärt bistånd och 487 miljoner euro i utvecklingsbistånd.

Under 2023 anslog EU 145,1 miljoner euro i humanitärt bistånd till dem som drabbats av konflikten i Jemen. EU:s humanitära bistånd är inriktat på de mest utsatta i landet – de som är direkt drabbade av konflikten eller som fördrivits, och hushåll som påverkas av den osäkra livsmedelsförsörjningen och hälsokrisen. Biståndet omfattar livsmedel, hälso- och sjukvård, utbildning, vatten och tak över huvudet. Det består också i att skapa bättre hygienförhållanden för fördrivna befolkningsgrupper och i konfliktdrabbade områden och områden med hög livsmedelsosäkerhet och undernäring.

Under 2023 anslog EU 55 miljoner euro i utvecklingsbistånd, vilket öronmärktes för livsmedelstrygghet och försörjningsstöd för att tillgodose akuta behov vad gäller livsmedelstrygghet och få till stånd en långsiktig utveckling och självförsörjning.

EU:s delegation i Republiken Jemen arbetar för närvarande från Amman i Jordanien.

Europaparlamentets roll

Parlamentet antog en resolution om Jemen den 9 juli 2015 och även den 25 februari 2016, den 15 juni 2017, den 30 november 2017, den 4 oktober 2018 och den 11 februari 2021, där det uttryckte djup oro över den alarmerande humanitära och säkerhetsmässiga situationen och efterlyste en verklig vapenvila. Den 13 september 2017 antog parlamentet en resolution om vapenexport, i vilken det djupt beklagade att militär teknik som exporterats av medlemsstaterna användes i konflikten i Jemen.

Parlamentets delegation för förbindelserna med Arabiska halvön ansvarar för förbindelserna med Jemen och övervakningen av situationen i landet.

Irak

EU håller fast vid sitt engagemang för Irak, eftersom landets ekonomiska återhämtning och befästandet av landets demokrati är avgörande för att främja stabilitet inte bara i Irak utan även i regionen i stort och i Europa.

EU har varit en viktig bidragsgivare för Irak sedan kriget 2003. Ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Irak undertecknades i maj 2012. Det utgör en ram för dialog och samarbete inom många områden, bland annat politiska frågor, terrorismbekämpning, handel, mänskliga rättigheter, hälsa, utbildning och miljö. Det första mötet någonsin i samarbetsrådet EU–Irak hölls i januari 2014 inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet. Ett andra möte i samarbetsrådet ägde rum den 18 oktober 2016 och ett tredje möte i mars 2023 i Bryssel. För perioden 2014–2020 lovade kommissionen att tillhandahålla Irak 75 miljoner euro för samarbete inom områdena mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, utbildning och hållbar energi.

EU antog en ny strategi för Irak i januari 2018. Strategins fokus är att EU ska fortsätta att ge det irakiska folket humanitärt bistånd och underlätta stabiliseringen av de områden som befriats från Islamiska staten (IS), där tre miljoner fördrivna irakier ännu inte kunnat återvända hem. I strategin tar man även upp de reform-, återuppbyggnads- och försoningsinsatser på längre sikt som Irak måste gå vidare med för att befästa freden och bygga upp ett enat och demokratiskt land där alla medborgare fullt ut kan åtnjuta sina rättigheter och leva i större välstånd.

I linje med EU:s strategi för Irak och partnerskaps- och samarbetsavtalet syftar kommissionens fleråriga vägledande program för 2021–2027 till att skapa förutsättningar och utsikter för alla irakier, särskilt ungdomar, att utvecklas i ett mer välmående, chocktåligt och demokratiskt Irak. I det fleråriga vägledande programmet för 2021–2027 föreslås tre prioriterade områden, nämligen 1. nya gröna arbetstillfällen och ekonomisk diversifiering, 2. mänsklig utveckling och samhällsfördrag samt 3. digital deltagandebaserad styrning och demokrati.

EU tillhandahåller också stöd för säkerheten i Irak. Som svar på en begäran från de irakiska myndigheterna inrättade rådet i oktober 2017 uppdraget EUAM Irak inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken för att stödja reformen av den civila säkerhetssektorn. EUAM bistår de irakiska myndigheterna med vägledning och sakkunskap när det gäller att reformera den civila säkerhetssektorn. Stödet ska främja ett konsekvent genomförande av Iraks nationella säkerhetsstrategi.

Europaparlamentets roll

Under de senaste åren har parlamentet antagit åtskilliga resolutioner om situationen i Irak, bland annat om situationen avseende kvinnors rättigheter och det nyligen framlagda förslaget om att ändra lagen om personlig status, IS offensiv, könsrelaterat våld, förföljelsen av minoriteter, situationen i norra Irak/Mosul, massgravar, barns utbildning i nödsituationer, IS förstörelse av kulturplatser och vapenexport.

Parlamentets delegation för förbindelserna med Irak håller interparlamentariska möten med Iraks representantråd. Det senaste interparlamentariska mötet ägde rum 2023 i Bagdad. Nästa interparlamentariska möte hålls i Bryssel den 14 maj 2025.

Parlamentets Sacharovpris gick 2016 till Nadia Murad Basee Taha och Lamiya Aji Bashar, som under en tid var sexslavar hos IS i Irak och som har blivit talespersoner för kvinnor som utsatts för IS sexuella våld. De ger en röst åt den yazidiska folkgruppen i Irak, en religiös minoritet som har utsatts för en folkmordskampanj av militanta IS-anhängare.

Iran

EU:s förbindelser med Iran är en utmaning – särskilt i och med Irans stöd till Rysslands invasion i Ukraina – och har försämrats så till den grad att EU-finansiering inte ges till någon verksamhet utöver mycket specifikt stöd till människorättsförsvarare och humanitära insatser. Eftersom Iran inte är medlem i Världshandelsorganisationen och det inte finns något bilateralt avtal mellan EU och Iran är det EU:s allmänna importordning som gäller för handeln mellan de två parterna. Enligt Eurostat uppgick handeln mellan EU och Iran till 4,7 miljarder euro 2023, vilket innebär en minskning med 9 procent från 5,2 miljarder euro 2022.

EU:s främsta prioritering i de nuvarande förbindelserna med Iran är att upprätthålla kärnavtalet med Iran (JCPOA), som undertecknades i Wien i juli 2015. JCPOA är en viktig del av det internationella systemet för icke-spridning av kärnvapen. Det ger befogenheter åt Internationella atomenergiorganet (IAEA) – FN:s kärntekniska väktare – som utför de striktaste inspektioner som någonsin förekommit i samband med icke-spridningen av kärnvapen. IAEA tar fullt ansvar för att övervaka huruvida Iran fortsatt fullgör de skyldigheter som föreskrivs i JCPOA. I utbyte mot Irans åtaganden återinför JCPOA Iran i det globala systemet.

USA:s tillbakadragande från JCPOA 2018 och landets antagande av en politik som handlar om att utöva största möjliga påtryckningar har gjort att Iran trappat ner sina avtalsenliga åtaganden. I avtalet fastställs ett övergripande och strikt system i form av inspektioner och tillsynsbesök från IAEA:s sida. EU arbetar tillsammans med E3-gruppen (Tyskland, Frankrike och Storbritannien) samt Ryssland och Kina för att upprätthålla JCPOA och därmed Irans åtaganden.

I enlighet med JCPOA löpte vapenembargot mot Iran ut i oktober 2020. EU framförde reservationer mot att embargot skulle upphöra att gälla, men förkastade samtidigt hotet från USA om att återinföra alla FN-sanktioner (s.k. snapback). EU har sitt eget vapenembargo som inte är knutet till JCPOA utan är kopplat till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, fientlig verksamhet riktad mot EU och uppskjutande av ballistiska robotar och kryssningsrobotar. EU:s instrument till stöd för handelsutbyten med Iran, Instex, kunde inte kompensera för de svåra konsekvenserna av USA:s sanktioner. Denna situation förvärrades ytterligare av covid-19-utbrottet, som också stärkte de iranier som vill ha en mer hårdför politik. EU har gett humanitärt bistånd till de mest utsatta grupperna i Iran. Det sammantagna stödet till Iran sedan 2016 uppgår till över 90 miljoner euro.

Den svåra ekonomiska situationen i Iran och det faktum att JCPOA inte gett någon större utdelning påverkade presidentvalet i juni 2021, som vanns av den hårdföre Ebrahim Raisi, en konservativ religiös ledare och tidigare chef för domstolsväsendet. I den nuvarande regeringen sitter ett antal ministrar som omfattas av internationella sanktioner.

I mars 2024 hölls en första omgång av valet till Majlis (representantrådet) i Iran. Den andra valomgången hölls i maj 2024.

JCPOA-förhandlingarna i Wien avbröts efter presidentvalet i juni 2021. I juli 2021 varnade IAEA för att Teheran hade planer på att använda uran som anrikats upp till 20 procent U-235 i tillverkningen av bränsle för Teherans forskningsreaktor. EU:s åtagande gentemot JCPOA är fortsatt intakt och EU spelar fortfarande en viktig roll när det gäller att sammanföra alla parter och uppmuntra dem att följa avtalet.

Som en reaktion på EU:s bestämda ståndpunkt om mänskliga rättigheter meddelade Iran i april 2021 att man avbröt alla samtal om mänskliga rättigheter och allt samarbete med EU om terrorism, narkotika och flyktingar. I januari 2022 dömde en iransk domstol den iranska människorättsförsvararen Narges Mohammadi till åtta år i fängelse och 70 piskrapp. Som en följd av det uppmanade EU i januari 2022 Iran att följa internationell rätt. Mahsa Aminis död i polisförvar i september 2022 var ytterligare ett hinder för bilaterala kontakter.

Förhandlingarna i Wien tappade fart efter den ryska invasionen i Ukraina i februari 2022 och Irans ekonomiska och militära stöd till Moskva. Irans inblandning i det krig som pågår mellan Hamas och Israel i Gaza sedan oktober 2023 och Teherans stöd till proxygrupper som Hizbollah och huthierna har ytterligare komplicerat förhandlingarna. Enligt en IAEA-rapport från november 2023 hade Iran då lagrat tillräckligt med uran för tre atombomber. Under 2024 låg IAEA:s fokus på att öka övervakningen och tillsynen av Irans kärntekniska program.

I februari 2024 uppgav IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi att Iran fortsatte att anrika uran långt utöver behoven för kommersiell användning av kärnteknik. Takten i anrikningen av uran hade avtagit något sedan december 2023, men 2024 ägnade sig Iran fortfarande åt en förhöjd anrikning av uran på omkring sju kilo i månaden till anrikningsgraden 60 procent. Under 2024 ökade oron över Irans anrikning av uran och den potentiella kärntekniska kapaciteten. I februari 2024 erkände chefen för Irans atomenergiorgan, Mohammad Eslami, att Iran hade börjat bygga en ny kärnforskningsreaktor i Isfahan, där tre reaktorer redan finns.

Europaparlamentets roll

Parlamentets delegation för förbindelserna med Iran inrättades 2004 och fungerar som en direkt kanal för kontakter med Majlis. Sedan 2015 har delegationen varit med och spelat en avgörande roll vad gäller JCPOA och arbetet med att sammanföra EU och Iran. Sedan 2005 har det hållits sju interparlamentariska möten, och det senaste hölls i Bryssel i september 2018.

Trots parlamentets avbrutna förbindelser med Iran har parlamentet tillhandahållit en plattform för kontakter med det iranska civila samhället, den iranska diasporan och de iranska människorättsförsvararna. Parlamentet har alltid stått bakom EU:s engagemang för en diplomatisk lösning i fråga om Irans kärntekniska program. Samtidigt som parlamentet är en stor förkämpe för JCPOA övervakar det aktivt situationen för politiska motståndare, religiösa minoriteter, människorättsförsvarare, kvinnor och hbtqia+-personer i Iran. Dessutom säger parlamentet bestämt nej till dödsstraff, tortyr, godtyckliga rättegångar, polisvåld och frihetsberövande av politiska motståndare.

Parlamentets handlande och resolutioner den senaste tiden när det gäller Iran inbegriper följande:

 

Simona-Daniela Moroianu / Daniele Cardella