Faktablad om Europeiska unionen
Europaparlamentet
Fyll i detta fält

Lufttransporter: Det gemensamma europeiska luftrummet

Syftet med det gemensamma europeiska luftrummet är att öka effektiviteten i flyglednings- och flygtrafiktjänsten genom att minska fragmenteringen av det europeiska luftrummet. Detta är ett alleuropeiskt initiativ som är öppet för EU:s grannländer.

Rättslig grund

Artikel 100.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Målen

Initiativet till ett gemensamt europeiskt luftrum (Single European Sky, SES) togs 1999 för att förbättra flygledningstjänsten[1] (air traffic management, ATM) och flygtrafiktjänsten (air navigation services[2], ANS) genom att skapa en bättre integration av det europeiska luftrummet. De tänkta fördelarna med SES skulle kunna bli enorma. Jämfört med 2004 skulle SES (när det väl införts fullt ut runt 2030–2035) kunna innebära tredubblad flygkapacitet, halverade ATM-kostnader, tio gånger bättre säkerhet och tio procent mindre miljöpåverkan från flyget[3].

Framsteg

SES-initiativet lanserades som ett svar på de förseningar som uppstod på grund av flygtrafiktjänsten, med syftet att minska fragmenteringen (mellan medlemsstater, mellan civil och militär användning och mellan olika tekniker) i det europeiska luftrummet och därmed förbättra dess kapacitet och ATM- och ANS-tjänsternas effektivitet. Detta är ett alleuropeiskt initiativ som är öppet för grannländerna. I praktiken bör SES leda till kortare flygtider (tack vare kortare flygvägar och färre förseningar) och följaktligen till minskade kostnader och utsläpp. Den första uppsättningen gemensamma krav för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet antogs 2004 (SES I) och bestod av förordning (EG) nr 549/2004 om ramen för genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, förordning (EG) nr 550/2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet, förordning (EG) nr 551/2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet[4] och förordning (EG) nr 552/2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst. Ramen ändrades 2009 (SES II) så att den skulle inkludera kvalitetsmekanismer (förordning (EG) nr 1070/2009). Den kompletterades dessutom i och med att EU:s bestämmelser om luftfartssäkerhet och de relaterade behörighetsområdena för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) utvidgades till att omfatta ATM-, ANS- och flygplatstjänster[5]. Parallellt med detta har ett antal genomförandebestämmelser och tekniska standarder antagits av antingen kommissionen genom kommittéförfarandet eller, i ett mindre antal fall, av medlagstiftarna[6].

Denna heltäckande regleringsram har stärkt omstruktureringen av det europeiska luftrummet och tillhandahållandet av flygtrafiktjänster genom att införa åtskillnad mellan reglering och tillhandahållande av tjänster, mycket större flexibilitet mellan den civila och militära användningen av luftrummet, driftkompatibel utrustning, harmoniserad klassificering av det övre luftrummet[7], ett gemensamt avgiftssystem för flygtrafiktjänster och gemensamma krav för flygledarcertifikat. Dessutom har man infört ”nyckelkomponenter” som utgör strukturen i SES:

  • Genom prestationssystemet[8] upprättas bindande prestationsmål inom nyckelområden som säkerhet[9], miljö, kapacitet, kostnadseffektivitet och incitament för att förbättra den övergripande effektiviteten i ATM- och ANS-tjänsterna. Prestationsmålen antas av kommissionen genom kommittéförfarandet[10]. Kvalitetsgranskningsorganet som utses av kommissionen hjälper till att ta fram dessa mål och kontrollerar genomförandet av prestationssystemet.
  • Nätverksförvaltarens (för närvarande Eurocontrol[11]) roll är att förbättra prestationsförmågan i EU:s luftfartssystem. Nätverksförvaltaren administrerar nätverksfunktionen, som måste vara centraliserad på samma sätt som utformningen av det europeiska linjenätet, flödesplaneringen (air traffic flow management, ATFM) och samordningen av de radiofrekvenser som används i den allmänna lufttrafiken.
  • Funktionella luftrumsblock (FAB), där luftrummet omstruktureras utifrån trafikflöden snarare än nationsgränser, inrättas för att motverka splittringen av det europeiska luftrummet. På så sätt kan man utöka samarbetet (genom bättre flygledning i luftrummet, optimering av linjenätet och stordriftsfördelar till följd av att tjänster integreras) eller till och med genomföra sammanslagningar mellan tjänsteleverantörer över nationsgränserna varigenom kostnaderna för ANS-tjänsterna minskar.
  • Det gemensamma Sesar-företaget, som grundades 2007, förvaltar den tekniska och industriella delen av SES, dvs. utvecklingen och införandet av det nya ATM-systemet. Sesar syftar också till att öka automatiseringen, en säker datadelning och konnektiviteten inom ATM-tjänsten som en del av initiativet för ett digitalt europeiskt luftrum.

Den fullständiga integrationen av det europeiska luftrummet är dock fortfarande långt ifrån fullbordad. SES-initiativet (som ändå inte beräknades bli slutfört förrän 2030–2035) har stött på svårigheter och motstånd, framför allt på grund av dess stora omfattning. I juni 2013 föreslog kommissionen nya regler för att ta itu med effektivitets- och prestationsfrågor samt det suboptimala institutionella systemet. Trots att parlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen 2014 avstannade diskussionerna med rådet om dessa åtgärder kort därefter.

Den 22 september 2020 antog kommissionen en reviderad version av detta förslag i syfte att tillhandahålla en mer hållbar och resilient ATM-tjänst i linje med den europeiska gröna given. Uppgraderingen består av ett ändrat förslag till förordning om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (2013/0186(COD), inbegripet inte minst avskaffandet av bestämmelserna om obligatorisk användning av funktionella luftrumsblock, och ett förslag om ändring av förordning (EU) 2018/1139 vad gäller förmågan hos EU:s byrå för luftfartssäkerhet att agera som organ för prestationsgranskning för det gemensamma europeiska luftrummet (2020/0264(COD))[12]. I juni 2021 antog parlamentets utkott för transport och turism sitt betänkande om detta förslag och parlamentet antog också en uppdatering av förhandlingsmandatet för förslaget till förordning om genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet (2013/0186(COD)). Den 13 juli 2021 inleddes de interinstitutionella förhandlingarna mellan medlagstiftarna.

Den 5 mars 2024 nådde parlamentet och rådet en preliminär överenskommelse om reformen av det gemensamma europeiska luftrummet. Huvudinnehållet i den preliminära överenskommelsen är följande:

  • Leverantörerna av flygtrafiktjänster och den nationella tillsynsmyndigheten kan ingå i samma organisation förutsatt att de är funktionellt åtskilda och uppfyller kraven på oberoende.
  • Medlemsstaterna kommer att ha möjligheten att slå samman funktioner för ekonomisk tillsyn och säkerhetstillsyn i samma administrativa enhet.
  • Medlemsstaterna får tillåta att vissa flygtrafiktjänster öppnas för marknadsvillkor.
  • Genom en kostnads-nyttoanalys ska frågan undersökas om obligatorisk modulering av undervägsavgifter för att uppmuntra luftrummets användare att stödja förbättringar av klimat- och miljöprestationer.
  • Nationella tillsynsmyndigheter och kommissionen kommer tillsammans att bedöma flygtrafiktjänsternas prestationer, och en oberoende rådgivande kommitté för prestationsgranskning kommer att inrättas inom kommissionen för att bistå i denna uppgift.
  • För att anpassa de två separata förfarandena (SES2+, (2013/0186(COD) vid andra behandlingen och Easa-organet för prestationsgranskning (2020/0264(COD) vid första behandlingen) beslutade lagstiftaren att slå samman de båda kommissionsförslagen till ett och därför blev bestämmelserna om organ för prestationsgranskning en del av översynen av SES2+. Till följd av detta tillkännagav kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 sin avsikt att dra tillbaka EASA-PRB-förslaget.

Efter att formellt ha antagits av rådet och parlamentet offentliggjordes förordningen (EU) 2024/280324/2803 i Europeiska unionens officiella tidning den 11 november 2024.

Europaparlamentets roll

Parlamentet har intagit en pragmatisk hållning och alltid strävat efter att avskaffa hindren för genomförandet av SES. Bland annat var det parlamentet som kraftfullt och med framgång krävde ett närmare samarbete mellan de civila och militära sektorerna för ett flexibelt utnyttjande av luftrummet. Parlamentet föreslog också att ett samrådsorgan för branschen skulle skapas för att göra det möjligt för intressenter att ge råd till kommissionen om de tekniska aspekterna av SES. Vidare har parlamentet alltid betonat Eurocontrols viktiga roll för genomförandet av SES och behovet av att främja samarbetet med grannländerna för att utvidga initiativet utanför EU:s gränser. Parlamentet betonar dessutom behovet av att säkerställa att SES följer den gröna givens mål att minska luftfartens miljöpåverkan.

Eftersom många av SES-målen ännu inte har uppnåtts uppmanar parlamentet nu kommissionen att övergå från en nerifrån-och-upp-strategi till en uppifrån-och-ner-strategi för att övervinna alla kvarvarande förbehåll och påskynda genomförandet av initiativet, i synnerhet när det gäller Sesar-programmet.

De viktiga beslut som parlamentet har fattat är bland annat

Mer info om detta ämne finns på webbplatsen för parlamentets utskott för transport och turism.

 

[1]Flygledningstjänsten (ATM) säkerställer säkra och effektiva flygplansrörelser inom alla operativa faser (inklusive flygtrafikledning, luftrumsplanering och flödesplanering).
[2]Flygtrafiktjänsten (ANS) omfattar alla tjänster som utförs i samband med en flygning, däribland flygtrafiklednings-, kommunikations-, navigations-, kontroll-, väder- och flygbriefingstjänster.
[3]Dessa är de ”officiella” SES-målen, vars ursprung är oklart.
[4]Från flygplats till flygplats eftersom flygplatserna fungerar som in- och utträdespunkter till luftrummet. Detta synsätt kallas ”gate-to-gate”.
[5]Enligt förordning (EG) nr 1108/2009.
[6]Till exempel direktiv 2006/23/EG om ett gemenskapscertifikat för flygledare.
[7]Luftrummet delas in i klasser från A till G i enlighet med definitionen i Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart. Flygregler och tillhandahållna tjänster varierar mellan klasserna.
[8]Infördes genom kommissionens förordning (EU) nr 691/2010 (EG) nr 691/2010.
[9]Från och med 2015.
[10]Prestationssystemets första referensperiod omfattar kalenderåren 2012–2014. Efter 2015 kommer referensperioderna att omfatta fem kalenderår.
[11]Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) är en Europaövergripande civil-militär, mellanstatlig organisation som bildades 1963 i syfte att upprätthålla säkerheten inom flygledningstjänsten. Eurocontrol består av 41 fördragsstater. Det finns ett samarbetsavtal mellan Eurocontrol och EU att genomföra SES. Under 2011 utsåg kommissionen Eurocontrol till ”nätverksförvaltare” av SES fram till slutet av 2019 och från den 1 januari 2020 till den 31 december 2029 genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/709 Eurocontrol utsågs också till första organ för kvalitetsgranskning av SES under perioden 2010–2016.
[12]Med tanke på att en preliminär överenskommelse nåddes den 5 mars 2024 förväntas kommissionens förslag COM(2020)0577 dras tillbaka av kommissionen.

Maja STRNAD MESKO