Faktablad om Europeiska unionen
Europaparlamentet
Fyll i detta fält

Östasien

Östasien har stor geostrategisk betydelse för EU och står inför enorma geostrategiska utmaningar. Regionen Indiska oceanen/Stilla havet är hem för mer än hälften av världens befolkning. Två tredjedelar av världens containerhandel passerar genom regionen, vars farleder är de viktigaste vägarna för handel och energiförsörjning. EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet antogs i september 2021 för att öka EU:s engagemang, bygga upp partnerskap, stärka den regelbaserade världsordningen och hantera globala utmaningar. EU håller på att anpassa sina nuvarande instrument för att stödja sitt strategiska oberoende. Unionens strategiska kompass för säkerhet och försvar, som formellt godkändes av rådet i mars 2022, främjar en öppen och regelbaserad regional säkerhetsstruktur, inbegripet säkra sjöfartsleder, kapacitetsuppbyggnad och ökad närvaro till havs i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
EU:s strategi innefattar sju prioriterade områden: hållbart välstånd för alla, den gröna omställningen, världshavsförvaltning, digital förvaltning och digitala partnerskap, konnektivitet, säkerhet och försvar samt människors säkerhet.
Det finns orosmoment kring säkerheten i Östasien, till exempel kärnvapenutmaningen från Nordkorea och de maritima tvisterna i Öst- och Sydkinesiska havet samt Taiwanfrågan. EU är en stark ekonomisk aktör i Östasien och arbetar för rättvis handel, multilateralism, institutionsuppbyggnad, demokrati, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.

I detta faktablad beskrivs regionen Östasien. Se även faktabladen om Sydasien (5.6.7) och Sydostasien (5.6.9).

Rättslig grund

  • Avdelning V (unionens yttre åtgärder) i fördraget om Europeiska unionen.
  • Artiklarna 206–207 (handel) och artiklarna 216–219 (internationella avtal) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
  • Partnerskaps- och samarbetsavtal (bilaterala förbindelser).

Folkrepubliken Kina

EU och Kina upprättade formella diplomatiska förbindelser 1975. Efter protesterna på Himmelska fridens torg 1989 avbröts förbindelserna. EU återupptog förbindelserna först 1994, men unionens vapenembargo från 1989 är fortfarande i kraft. Eftersom det inte finns någon detaljerad gemensam EU-definition av ”vapenembargo” är det upp till de enskilda medlemsstaterna att tolka innebörden i enlighet med sina nationella lagar.

Under president Xi Jinping har Kinas politiska situation förändrats avsevärt sedan 2012. 2018 antogs en översyn av konstitutionen som gjorde det möjligt för Xi Jinping att inneha ämbetet på obestämd tid, utan någon begränsning av mandattiden för posten som generalsekreterare för det kinesiska kommunistpartiet, statschef och arméchef. Kinas utrikespolitik har på senare tid blivit mer bestämd och landet har världens största tillgängliga aktiva militära personal. Kina har världens näst högsta militärutgifter, efter USA. 2024 låg Kinas försvarsbudget på omkring 231 miljarder US-dollar, vilket är en ökning med 7,2 % jämfört med 2023.

Kina har officiellt sjösatt sitt tredje hangarfartyg, Fujian (uppkallat efter provinsen mittemot Taiwan), som en del av en pågående insats för att bygga upp en fullständigt modern militärmakt som kan matcha den amerikanska militären senast 2027. Ett fjärde hangarfartyg håller också på att byggas i Kina, och enligt rapporter kan det vara atomdrivet. Kinas flottstyrkor bygger örlogsfartyg i snabbare takt än alla andra stormakter tillsammans. Kina expanderar och mångdubblar sin militära närvaro i Sydkinesiska havet, Taiwansundet och Malackasundet, som är vitalt för den internationella handeln.

EU:s och Kinas gemensamma strategiska agenda för samarbete fram till 2020 stärkte banden, men sedan 2022 har förbindelserna försämrats igen på grund av Kinas inställning till Rysslands invasion av Ukraina och landets påstridiga närvaro i Taiwansundet. De bilaterala förbindelserna mellan EU och Kina hade redan börjat försämras 2021, då Kina införde motåtgärder mot EU:s sanktioner avseende mänskliga rättigheter.

EU-ländernas utrikesministrar möttes i maj 2023 och EU-ländernas ledare träffades vid Europeiska rådets möte i juni 2023, och bekräftade då giltigheten i EU:s mångfasetterade strategi gentemot Kina, som fastställdes i dokumentet EU och Kina – En strategisk hållning från mars 2019: som partner, som konkurrent och som systemrival, där konkurrens och rivalitet har fått en mer framträdande plats. EU-ländernas ledare är överens om behovet att samarbeta med Kina när det ligger i EU:s intresse och samtidigt sträva efter att minska strategiska beroenden (riskminskning i stället för frikoppling). Från och med 2025 oroar sig EU över obalanser på systemnivå i Kinas ekonomi, exempelvis en snedvriden industripolitik och praxis som skapar överkapacitet och får negativ inverkan för Världshandelsorganisationens (WTO:s) medlemmar. Europeiska företag i Kina utsätts fortfarande för diskriminering och ojämlika villkor, och många branscher förblir i stor utsträckning stängda för utländska investeringar.

EU är oroat över de ökande spänningarna i Taiwansundet och motsätter sig ensidiga förändringar som genomförs med bruk av våld. Kina uppmanas, som medlem av FN:s säkerhetsråd, att upprätthålla folkrätten. EU har också uttryckt oro över människorättsfrågor i Tibet, Xinjiang och Hongkong.

På det 24:e toppmötet mellan EU och Kina i december 2023 behandlades viktiga geopolitiska och ekonomiska frågor. Högnivådialoger hölls om klimat, digital politik, ekonomi, strategi och mänskliga rättigheter. EU lyfte fram tre huvudfrågor: 1) internationella förbindelser, inbegripet Rysslands krig i Ukraina, 2) handel, och 3) vikten av en regelbaserad världsordning. Kina fokuserade främst på handel och investeringar. Trots pågående handelstvister, som tullar på kinesiska elfordon och EU:s påståenden om att Kina diskriminerar europeiska tillverkare, planerar EU och Kina sitt nästa gemensamma toppmöte 2025 för att högtidlighålla 50-årsjubileet av förbindelserna dem emellan.

Sedan det lanserades 2013 har Kinas initiativ ”Nya sidenvägen” nått ut till världens alla hörn och främjat en globalisering med kinesiska förtecken, vilket innebär brist på insyn i avtal, kinesiska arbetsnormer och skuldsättningspolitik. Kina strävar efter att bli världsetta inom högteknologisk industri och digital teknik, inbegripet artificiell intelligens och 5G. 2021 lanserade EU Global Gateway, en mångfasetterad strategi som syftar till att stärka konnektiviteten i hela världen och sammanföra EU, dess medlemsstater och deras finans- och utvecklingsinstitutioner (Team Europe). Global Gateway är ett relevant geopolitiskt instrument för EU. Det bidrar till att ta itu med de mest akuta globala utmaningarna, från att bekämpa klimatförändringarna till att förbättra hälso- och sjukvårdssystemen och öka konkurrenskraften samt säkerheten i de globala leveranskedjorna. Det är i praktiken ett alternativ till initiativet Nya sidenvägen och är ett mycket relevant geopolitiskt instrument för EU.

EU och Kina är viktiga handelspartner. Under 2024 importerade EU varor från Kina till ett värde av 517,8 miljarder euro, och exporterade för 213,3 miljarder euro till Kina. Det innebär ett handelsunderskott på 304,5 miljarder euro för EU (handeln är obalanserad till Kinas fördel). Handeln mellan EU och Kina motsvarade cirka 1,3 miljarder euro per dag av import och 600 miljoner euro per dag av export, vilket gör handeln mellan EU och Kina värd totalt 1,9 miljarder euro per dag. De ekonomiska obalanserna och illojala kinesiska handelsmetoder utgör risker för nyckelindustrier i EU (fordonsindustrin, grön teknik osv.). Eftersom Kina inte har dragit sig för utnyttja EU:s beroende av kritiska råvaror har Peking varnats för att illojala handelsmetoder i allt större utsträckning kommer att leda till skyddsåtgärder (såsom antidumpnings- och utjämningstullar).

I oktober 2024 avslutade kommissionen sin antisubventionsundersökning genom att införa definitiva utjämningstullar på import av batteridrivna elfordon från Kina under fem års tid. Undersökningen visade att värdekedjan för batteridrivna elfordon i Kina gynnas av orättvis subventionering, vilket skulle kunna skada EU:s producenter av batteridrivna elfordon. EU har genomfört flera andra handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesiska importer och infört antidumpningstullar för att skydda sina industrier mot illojal prissättning, bland annat vad gäller stålprodukter och biodiesel. Kina har vidtagit flera handelspolitiska motåtgärder och EU har bestridit vissa kinesiska handelsmetoder inom ramen för WTO. I januari 2025 inledde EU ett ärende hos WTO mot Kina om royaltyer för immateriella rättigheter.

Efter upptrappningen av USA:s tullar i april 2025 under president Trump har Kina meddelat att man är beredd att samarbeta med EU för att motverka protektionism och upprätthålla det globala handelssystemet. Kina vill få EU att fördjupa de ekonomiska banden, men EU känner fortsatt oro över obalanser i handeln och begränsat marknadstillträde, och värnar om rättvisa upphandlingsförfaranden.

Kinas har hållit fast vid en neutral inställning till Rysslands invasion av Ukraina, vilket har ökat spänningarna med de västallierade. Även om Kina inte uttryckligen stöder kriget har landet fördjupat sitt militära samarbete med Ryssland, utökat vapenförsäljningen och gemensamma övningar. Kina har inte anslutit sig till sanktionerna mot Ryssland, och har därmed blivit en viktig leverantör av känslig teknik, då upp till 80 % av Rysslands import kommer från Kina. Kinesiska företag har kringgått EU:s sanktioner och fördes därför upp på förteckningen i EU:s 13:e paket med krigssanktioner 2024. I december 2024 införde EU ytterligare sanktioner mot sex kinesiska företag och en kinesisk person för att ha levererat drönare och mikroelektroniska komponenter till stöd för Rysslands krigsinsatser.

EU förordar global styrning och multilateralt samarbete i tvisten i Sydkinesiska havet, med fokus på fri sjöfart och överflygning, och efterlyser dessutom fredliga, framförhandlade lösningar i enlighet med internationell rätt och i linje med FN:s havsrättskonvention. Regionen har en avgörande betydelse sett till global handel och resurser, och Kina gör anspråk på runt 90 % av den med stöd av den så kallade niopunktslinjen. Kinas påstridiga agerande, inbegripet konfrontationer med Taiwan och Filippinerna, har lett till ökade spänningar i området.

Mänskliga rättigheter är det tydligaste exemplet på systemrivaliteten i förbindelserna mellan EU och Kina, eftersom EU kontinuerligt uppmanar Kina att fullgöra sina skyldigheter enligt sin egen konstitution och internationell rätt, och att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna, även för uigurer, tibetaner och personer som tillhör etniska, religiösa och språkliga minoriteter och andra grupper runt om i Kina. Den 39:e människorättsdialogen mellan EU och Kina ägde rum i Chongqing i juni 2024. EU uttryckte oro över begränsningarna av de grundläggande friheterna, rättsväsendets oberoende och tvångsarbete. EU tog också återigen ställning mot dödsstraffet och uppmanade Kina att upprätthålla religionsfriheten, särskilt vad gäller Dalai Lamas efterträdare.

Parlamentet har fortlöpande antagit resolutioner som tar upp människorättsliga frågor om Hongkong, Taiwan, Xinjiang och uigurernas situation och fördömer tvångsarbete och exploateringen av minoriteter. Parlamentet har också antagit resolutioner om Tibet, närmare bestämt om situationen för religiösa och etniska minoriteter. Några exempel från senare tid inbegriper parlamentets resolutioner från

Taiwan

EU står fast vid politiken för ”ett Kina” och hänvisar till Taiwan som ett separat tullområde och inte som en suverän stat. EU erkänner Taiwan som en ekonomisk och kommersiell enhet och stöder Taiwans deltagande i multilaterala forum. EU har utvecklat en välstrukturerad dialog med Taiwan om ekonomiska och handelsrelaterade frågor inom sådana sektorer såsom bilindustrin, läkemedel, kosmetika och medicintekniska produkter.

EU är fortsatt oroat över de ökande spänningarna i Taiwansundet och motsätter sig alla ensidiga försök att ändra status quo, särskilt med våld. Utöver det militära tvånget runt Taiwan finns det ytterligare oro över att undervattenskablar kan skadas.

2023 var Taiwan EU:s 13:e största handelspartner, medan EU var Taiwans fjärde största handelspartner, efter Kina, USA och Japan. Taiwans totala varuhandel med EU uppgick det året till 77,7 miljarder euro. Samma år uppgick EU:s export till Taiwan till 30,5 miljarder euro, medan EU:s import från Taiwan uppgick till 47,8 miljarder euro. Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) är också en av Taiwans främsta handelspartner. När det gäller investeringar har 4 252 EU-företag sedan 2023 investerat 58,17 miljarder US-dollar i Taiwan.

EU och Taiwan håller också årliga samråd om olika icke-handelsrelaterade frågor, såsom migrerande arbetstagares rättigheter, särskilt för hushållsanställda och inom fiskerinäringen, dödsstraffet, jämställdhet och rättvis behandling av hbtqia+-personer. EU och Taiwan höll sitt sjunde samråd om mänskliga rättigheter den 5 mars 2025 i Taipei och underströk sitt engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. EU tog återigen ställning mot dödsstraffet och uppmanade Taiwan att i praktiken tillämpa ett moratorium. Andra frågor som diskuterades rörde skyddet av migrerande arbetstagares rättigheter, särskilt inom fiskerinäringen, och hushållsanställdas rättigheter.

Taiwan höll allmänna val i januari 2024 och valdeltagandet uppgick till 71,86 %. För tredje valperioden i rad vann Demokratiska framstegspartiet (DPP) och dess kandidat William Lai (Lai Ching-te) valet med 40,1 % av rösterna och lyckades behålla presidentposten. Taiwans parlament har 113 platser och är uppdelat mellan tre huvudpartier och två oberoende partier, vilket skapar en situation där de små parlamentariska parterna i hög grad kan bestämma Taiwans politiska dagordning.

Spänningarna över sundet har trappats upp sedan DPP vann valet 2016. Kina har agerat påstridigt och ökat frekvensen och omfattningen av patrullerande bombflyg, jaktflyg och övervakningsflyg runt Taiwan. Lai Ching-te har utfäst sig att skydda öns faktiska oberoende från Kina och ytterligare anpassa Taiwan till andra demokratier. Taiwan har utvecklat en unik expertis för att bekämpa cyberattacker, utländsk informationsmanipulering och inblandning samt desinformation, både på statlig nivå och i organisationer i det civila samhället.

Parlamentet har genomfört flera officiella resor till Taiwan. Det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (INGE) besökte Taipei i november 2021, vilket var parlamentets första officiella besök i Taiwan. INGE-utskottet ville studera taiwanesiska erfarenheter av att hantera inblandnings- och manipulationskampanjer och diskuterade Taiwans innovativa system för att bekämpa desinformationskampanjer och andra typer av hybridattacker. Utskottet för internationell handel gjorde ett officiellt besök i Taipei i december 2022. Detta besök bekräftade hur viktigt det är för Taiwan att stärka de strategiska förbindelserna mellan Taiwan och EU och, mest konkret, hur viktigt det är med ambitiösa och ömsesidigt fördelaktiga övergripande handels- och investeringsförbindelser. Parlamentets utskott för utrikesfrågor (AFET) gjorde ett officiellt besök i Taipei i juli 2023. Huvudfrågan var de övergripande säkerhetsproblemen i Taiwansundet.

Parlamentet har upprepade gånger uppmuntrat till närmare bilateralt samarbete mellan EU och Taiwan på områden som handel, forskning, kultur, utbildning, klimatförändringar och miljöskydd. Parlamentet antog i december 2023 en resolution om handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Taiwan där det efterlyste framsteg med ett investeringsavtal mellan EU och Taiwan. Parlamentet har också gett sitt stöd till ett meningsfullt deltagande från Taiwans sida i internationella organisationer såsom Världshälsoorganisationen, FN:s ramkonvention om klimatförändringar och Internationella civila luftfartsorganisationen. Parlamentet har också upprepade gånger kraftfullt uppmanat Kina att avhålla sig från militära provokationer mot Taiwan och framhållit att alla konflikter kring Taiwansundet bör lösas på fredlig väg och på folkrättslig grund.

Parlamentet har upprepade gånger begärt att inkluderandet av Taiwan ska prioriteras i EU:s strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet och uppmuntrat till dialog och samarbete med Taiwan inom alla industrisektorer och leveranskedjor, särskilt inom strategiskt viktiga industrier såsom högteknologiska sektorer och halvledarteknik. Taiwan producerar två tredjedelar av världens halvledare och 90 % av dess halvledare av hög kvalitet.

Parlamentet har kritiserat Kinas militära upptrappning och förkastar Kinas ekonomiska tvång. I oktober 2024 antog parlamentet en resolution där man kritiserade Kinas feltolkning av FN:s resolution 2758 om att utesluta Taiwan från internationella organisationer och landets upptrappade militära provokationer i Taiwansundet.

Hongkong

EU fäster stor vikt vid Hongkongs höga grad av autonomi, som måste bevaras i enlighet med grundlagen och internationella åtaganden. Demokratin och de grundläggande friheterna har försämrats dramatiskt i Hongkong under det senaste årtiondet. Peking har tystat den politiska oppositionen, krossat den oberoende pressen och upplöst organisationer i det civila samhället i sin iver att nedmontera principen ”ett land, två system”, trots den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen från 1984.

I valet till Hongkongs lagstiftande råd 2021 vann prokinesiska kandidater, vilket stärkte Pekings inflytande. EU kritiserade valet och hävdade att det bidrog till urholkningen av principen ”ett land, två system”. I maj 2022 valdes John Lee Ka-chiu till chefsminister med 99 % av valnämndens röster, vilket översteg föregångaren Carrie Lams 66 %. I valet till distriktsfullmäktige i december 2023 låg valdeltagandet på rekordlåga 27,5 %, vilket var den lägsta nivån sedan överlämnandet av Hongkong.

Trots växande internationell kritik antog Hongkong sin nya nationella säkerhetslag i mars 2024 (känd som artikel 23 i grundlagen). Lagen omfattar nya definierade handlingar som utgör förräderi, spioneri, stöld av statshemligheter, uppvigling och utländsk inblandning. Människorättsorganisationer anser att den är sista steget för att tysta demokratiska röster i Hongkong. EU är djupt oroat över denna lagstiftnings potentiella inverkan på fri- och rättigheter. Den första fällande domen på grundval av denna lag kom i september 2024 när en man från Hongkong erkände sig skyldig till uppvigling för att ha burit en tröja med slagord.

Hongkong var EU:s 31:a största handelspartner för varor 2023. EU är Hongkongs tredje största handelspartner efter Kina och Taiwan. EU:s import från Hongkong består främst av maskiner och transportutrustning. EU:s export till Hongkong består främst av maskiner och apparater, transportutrustning och kemiska produkter. EU-företagen är den största utländska gruppen av företag i Hongkong, med 1 548 verksamma EU-företag i staden sedan 2023 – ungefär hälften av dem använder Hongkong som regionalt huvudkontor eller regionalt kontor.

Parlamentet har antagit flera resolutioner om den politiska situationen i Hongkong, där man betonade att respekten för grundlagen var av avgörande betydelse för förbindelserna mellan EU och Hongkong. Parlamentet har fördömt Kinas inblandning och varnat för att den hotar modellen ”ett land, två system”. Parlamentet har fördömt Kinas nationella säkerhetslag som en attack mot Hongkongs autonomi, rättsstatsprincipen och de grundläggande friheterna. Parlamentet har också betonat att Kina måste fullgöra sina åtaganden enligt den rättsligt bindande gemensamma förklaring som registrerats hos FN.

Några exempel från senare tid inbegriper parlamentets resolutioner från

  • juni 2023 om försämringen av de grundläggande friheterna i Hongkong, som fördömde Kinas förtryck av den politiska oppositionen och demokratiaktivister i Hongkong, och särskilt nämnde fallet Jimmy Lai,
  • april 2024 om den nya nationella säkerhetslagen i Hongkong och fallen Andy Li och Joseph John,
  • november 2024 om försämringen av friheter i Hongkong på grundval av den nationella säkerhetslagen, som framhöll det felaktiga fängslandet av Jimmy Lai och 45 demokratiaktivister,
  • februari 2025 om det minskande utrymmet för det civila samhället i Hongkong, som pekade på den ökande pressen att upplösa det demokratiska partiet och avbryta den undersökande verksamheten för Hongkongs offentliga opinionsundersökningssinstitut.

Japan

EU och Japan, som varit strategiska partner sedan 2003, har gemensamma grundläggande värden, såsom respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten och har dessutom kraftfullt gått in för hållbar utveckling, multilateralism och ett regelbaserat system inom ramen för WTO. Japan har åtagit sig att praktiskt genomföra Parisavtalet om klimatförändringar och andra multilaterala miljöavtal. Det finns dock vissa frågor som oroar EU, nämligen att Japan tillämpar dödsstraffet och bedriver valfångst samt att barn från EU bortförs av föräldrar i Japan.

EU och Japan uppgraderade sina bilaterala strategiska förbindelser i februari 2019 genom att det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan började tillämpas provisoriskt och att avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan trädde i kraft. I januari 2025 trädde det strategiska partnerskapsavtalet i kraft och inrättade en gedigen bilateral ram mellan EU och Japan, stärkte det politiska och ekonomiska samarbetet samt satte fokus på globala frågor som klimatåtgärder, hållbar utveckling och säkerhet. Partnerskapsavtalet syftar till att stärka den regelbaserade världsordningen och främja demokrati, mänskliga rättigheter och frihandel, och samtidigt förbättra samordningen i multilaterala forum.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap är det viktigaste bilaterala handelsavtal som EU någonsin ingått, då det omfattar nästan en tredjedel av världens bruttonationalprodukt, närapå 40 % av världshandeln och över 600 miljoner människor. Avtalet om ekonomiskt partnerskap innehåller också åtaganden avseende både varuhandeln och tjänstehandeln och ger en ram som främjar bilaterala investeringar. Det fastställer också ambitiösa mål för hållbar utveckling, och för första gången ingår ett särskilt åtagande gällande Parisavtalet om klimatförändringar. I juni 2020 undertecknade EU och Japan ett avtal om civil luftfartssäkerhet. Ömsesidighet i fråga om visumfria resor för EU-medborgare till Japan är fortfarande en öppen fråga i de bilaterala förbindelserna, eftersom japanska medborgare inte behöver visum för att resa till EU.

Sedan avtalet om ekonomiskt partnerskap trädde i kraft har handeln med varor ökat med 20 %, och handeln med jordbruksbaserade livsmedel har ökat med 34 %. Japan välkomnade EU:s beslut att häva importrestriktionerna för livsmedelsprodukter från Fukushimaregionen, som fattades efter jordbävningen i Japan 2011.

Japan är EU:s näst största handelspartner i Asien efter Kina, och den sjunde största globalt sett för varuhandel. Från 2019 till 2023 ökade handeln med varor och tjänster dem emellan med 9 % och nådde 188,6 miljarder euro.

De båda parterna står fast vid sitt åtagande att stärka investeringsförbindelserna genom att längre fram ingå ett separat investeringsavtal som skulle omfatta standarder för investerar- och investeringsskydd och en tvistlösningsmekanism. Sedan det digitala partnerskapet mellan EU och Japan inleddes i maj 2022 pågår arbete på de strategiska områdena halvledare, högpresterande datorsystem och kvantteknik, 5G och uppåt samt resilient digital konnektivitet. EU och Japan hör till de största digitala ekonomierna i världen. Det fria flödet av data mellan EU och Japan är viktigt för företagen och utgör ett viktigt mål för EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och i det digitala partnerskapet med Japan. Vid den ekonomiska högnivådialogen i oktober 2023 ingick EU och Japan en överenskommelse om gränsöverskridande dataflöden. När de överenskomna bestämmelserna har ratificerats kommer de att ingå i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan.

Det 29:e toppmötet mellan EU och Japan i juli 2023 fokuserade på starkt stöd till Ukraina, fördömde Nordkoreas kärntekniska verksamhet och främjade stabila förbindelser med Kina. Ledarna framhöll sitt samarbete på säkerhetsområdet, inbegripet sjöfartsskydd och cybersäkerhet, och upprepade sitt åtagande om nettonollutsläpp senast 2050. De enades också om att utöka samarbetet för den gröna omställningen, exempelvis vad gäller energieffektivitet, koldioxidsnål vätgas och teknik för avskiljning av koldioxid.

Den första strategiska dialogen mellan Japan och EU hölls i november 2024 på utrikesministernivå. EU och Japan ingick även ett säkerhets- och försvarspartnerskap under mötet i Tokyo. Inom ramen för säkerhetspartnerskapet hölls dialogen mellan Japan och EU om nedrustning och icke-spridning i Bryssel i januari 2025.

Den andra strategiska dialogen mellan EU och Japan hölls i april 2025 och var inriktad på att fördjupa säkerhets- och försvarssamarbetet mot bakgrund av föränderliga geostrategiska utmaningar, inbegripet utmaningar såsom cyberfrågor, sjöfartsskydd, rymdsäkerhet och kampen mot utländsk informationsmanipulering och inblandning.

EU och Japan är likasinnade strategiska partner och har liknande synsätt på regionen Indiska oceanen/Stilla havet, och är överens om att det skulle vara värdefullt med ett ökat engagemang från EU:s sida i regionen, liksom ett fördjupat samarbete med Japan och andra allierade. Det finns ett ömsesidigt intresse av att växla upp samarbetet kring konnektivitet, sjöfartsskydd, miljöfrågor och klimatförändringar, handel och investeringar, digitala frågor, främjande av multilateralism och upprätthållande av den internationella regelbaserade ordningen.

Japan och hela världen blev djupt chockade av mordet på den tidigare premiärministern Shinzo Abe i juli 2022 i Nara, där han kampanjade inför valet 2022, som hölls bara två dagar senare för att fylla hälften av platserna i överhuset för en period på sex år. Det liberaldemokratiska partiet fick ett fåtal fler platser och ett nytt rekord slogs genom att 28 % av platserna vanns av kvinnliga kandidater.

Japans regeringskoalition, under ledning av premiärminister Shigeru Ishibas liberaldemokratiska parti och stödpartiet Komeito, förlorade sin majoritet i det allmänna val som hölls i oktober 2024. Oppositionen, Japans konstitutionella demokratiska parti, var de stora vinnarna – de fick 50 nya platser och hade därmed sammanlagt 148 ledamöter. Valresultatet speglar ett utbrett missnöje på grund av en finansieringsskandal och den stigande inflationen, vilket skapat osäkerhet kring framtiden för Japans regering och landets ekonomiska utsikter. Japan ska hålla val efter halva mandatperioden i juli 2025 för att fylla hälften av platserna i överhuset. Som ett led i uppgraderingen av de bilaterala strategiska förbindelserna mellan EU och Japan arbetar också Europaparlamentet och Japans parlament med att förstärka sin interparlamentariska dialog.

Några exempel från senare tid inbegriper resolutionerna från

Det 41:a interparlamentariska mötet mellan EU och Japan hölls i juli 2023 i Strasbourg för att diskutera den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen, Rysslands krig mot Ukraina, säkerhetsfrågor i Japan, Östasien och Sydostasien, det digitala partnerskapet mellan EU och Japan, miljö- och energisamarbete samt handelsförbindelser. Ett gemensamt uttalande undertecknades med krav på internationella regler för artificiell intelligens.

Parlamentets utskott för utrikes frågor (AFET) besökte Japan i juli 2023. Diskussioner hölls om global säkerhet, cybersäkerhet och desinformation samt om Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Japans parlament uttryckte allvarlig oro över Taiwans säkerhetssituation. Det 42:a interparlamentariska sammanträdet mellan EU och Japan planeras till maj 2025 i Tokyo och Osaka.

Sydkorea (Republiken Korea)

Förbindelserna mellan EU och Sydkorea sträcker sig tillbaka till avtalet från 1997 om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor. Sydkorea är en av EU:s tio främsta strategiska partner, och det strategiska partnerskapet mellan EU och Sydkorea bygger på tre huvudpelare som stöds av tre viktiga avtal:

  • Ramavtalet mellan EU och Sydkorea, som trädde i kraft i juni 2014, ger den övergripande strukturen för det strategiska partnerskapet och det övergripande bilaterala samarbetet. Den gemensamma kommittén säkerställer och övervakar genomförandet av avtalet.
  • Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea, som ratificerades i december 2015. Sydkorea var det första asiatiska landet som undertecknade ett frihandelsavtal med EU, och detta frihandelsavtal är ett av EU:s mest ambitiösa handelsavtal, och går längre än alla tidigare avtal. Frihandelsavtalet syftar till att undanröja hinder för bilateral handel, skapa en utvidgad och säker marknad för varor och tjänster och skapa en stabil investeringsmiljö.
  • Ramavtalet om deltagande i krishantering mellan EU och Sydkorea, som trädde i kraft 2016 och som stärker det strategiska partnerskapet för säkerhetsfrågor genom att göra det möjligt för Sydkorea att delta i EU:s civila och militära krishanteringsinsatser. Ramavtalet underlättar också Sydkoreas deltagande i EU:s uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) i syfte att förbättra krishanteringsinsatsernas effekt.

Det tionde toppmötet mellan EU och Sydkorea hölls i Seoul i maj 2023. Ledarna enades om att upprätthålla och öka det kollektiva trycket på Ryssland, särskilt genom ett effektivt genomförande av sanktioner. EU och Sydkorea uppmanade alla FN-medlemmar att inta en enad och tydlig hållning mot Nordkoreas olagliga vapenprogram. Ledarna diskuterade också samarbete om halvledare, nästa generations mobilnät, kvantdatorteknik och högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och digitala plattformar.

Det 20:e mötet i den gemensamma kommittén EU-Sydkorea hölls i Seoul i mars 2024. Båda parterna fördömde kraftfullt Rysslands invasion av Ukraina, bekräftade sitt engagemang för kärnvapennedrustning på Koreahalvön och åtog sig att stärka initiativ på säkerhets- och människorättsområdet. Diskussionerna inriktades också på att utvidga de gröna och digitala partnerskapen mellan EU och Sydkorea, främja handel och investeringar och stärka samarbetet inom hälsa, forskning och cybersäkerhet. Sydkorea har en avancerad vetenskaps- och tekniksektor, särskilt inom robotteknik och artificiell intelligens, där möjligheter finns till ökat samarbete med EU. Landet håller också på att stärka sin cybersäkerhetsstrategi efter ett flertal större cyberattacker, som främst Nordkorea anklagas för att ligga bakom.

I november 2024 undertecknade EU och Sydkorea ett bilateralt säkerhets- och försvarspartnerskap som syftar till att utveckla och stärka dialogen och samarbetet om säkerhets- och försvarsfrågor, inbegripet sjöfartsskydd, rymdförsvar, cyberfrågor och icke-spridning av kärnvapen, samt motverka hybridhot.

Det åttonde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan EU och Sydkorea hölls i Seoul i mars 2025 för att diskutera forsknings- och innovationsstrategier. Diskussionerna inriktades på politiska framsteg, det kommande associeringsavtalet mellan EU och Sydkorea för andra pelaren i Horisont Europa, och samarbete på kritiska områden som artificiell intelligens, kvantteknik, hälso- och sjukvård och koldioxidneutralitet.

EU och Sydkorea har lyckats slutföra förhandlingarna om ett betydelsefullt digitalt handelsavtal, och bekräftar därmed sitt engagemang för starka digitala handelsnormer. Avtalet tillkännagavs i mars 2025 vid det 12:e mötet i handelskommittén inom ramen för frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea, och syftar till att öka konsumenternas förtroende, skapa rättslig klarhet för företag och underlätta ett smidigt utbyte av data, samtidigt som man förebygger hinder för digital handel. Viktiga aspekter av avtalet är bland annat gränsöverskridande dataöverföringar, integritetsskydd, elektroniska avtal och digital handel med varor och tjänster.

Sydkorea är EU:s åttonde största handelspartner för varor, medan EU är Sydkoreas tredje största partner. Sedan frihandelsavtalet trädde i kraft 2011 har handeln dem emellan ökat avsevärt – 2023 uppgick den till omkring 130 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 106 % jämfört med 2011. På vissa områden kvarstår dock utmaningar, och EU uppmanar Sydkorea att undanröja kvarvarande hinder för import av animaliska produkter från EU och att ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention angående avskaffande av tvångsarbete.

Sydkorea höll presidentval i mars 2022, som vanns av den konservative Yoon Suk-yeol efter ett mycket jämnt val. Lokalval hölls i juni 2022 och sammanföll med fyllnadsvalen till de lediga platserna i nationalförsamlingen. President Yoon Suk-yeols regeringsparti tog hem tolv av sjutton val till borgmästare i storstäderna och provinsguvernörer, vilket ytterligare ökade dess inflytande. I april 2024 höll Sydkorea ett parlamentsval som sågs som ett test för den sittande regeringen efter halva mandatperioden. Det liberala oppositionspartiet Demokratiska partiet tog tillsammans med mindre oppositionspartier 192 av 300 platser i nationalförsamlingen, ett nederlag för president Yoon Suk-yeol och hans Folkmaktsparti.

I december 2024 införde president Yoon Suk-yeol undantagstillstånd, ett beslut som inom sex timmar hade ogiltigförklarats av parlamentet. De lagstiftande ledamöterna, inbegripet medlemmar ur Yoons eget parti, röstade enhälligt 190-0 för att upphäva beslutet och hävdade att han hade överskridit sina konstitutionella befogenheter. I ett förslag om att ställa Yoon Suk-yeol inför riksrätt anklagades han för uppror och för att ha missbrukat militären för att undertrycka parlamentets auktoritet. Ett riksrättsåtal mot president Yoon Suk-yeol kom till slut till stånd och den erfarne teknokraten Han Duck-soo utsågs till tillförordnad president.

Sydkorea hävdar att Japan fortfarande är skyldigt landet att betala skadestånd efter andra världskriget. Relationerna är fortfarande ansträngda, trots att man försökte återknyta banden med hjälp av ett fördrag 1965. En särskilt omstridd fråga är ”tröstekvinnorna” (kvinnor som var sexslavar mellan 1932 och 1945). Sydkorea har också uttryckt oro över Japans planer på utsläpp i Stilla havet av kontaminerat vatten från kraftverket i Fukushima, något som kommer att inverka negativt på det marina livet och därmed på fiskerinäringen.

Mellan april och september 2018 hölls det tre toppmöten om kärnvapennedrustning mellan de båda Korea, men dialogen och samarbetet råkade in i ett dödläge efter toppmötet mellan USA och Nordkorea i Hanoi 2019 och försämrades åter i augusti 2019 efter en gemensam militärövning mellan USA och Sydkorea. Spänningen drevs till sin spets när Nordkorea avfyrade kortdistansrobotar i mars 2020. Till detta kom explosionen på förbindelsekontoret för de båda Korea i Kaesong i juni 2020 och att en sydkoreansk medborgare dödades på nordkoreanskt territorium.

Sydkorea och USA återupptog sina gemensamma militärövningar i augusti 2022, efter president Yoon Suk-yeols beslut om förstärkt avskräckning. Tidigare deltog USA, Sydkorea och Japan i en övning för försvar mot ballistiska robotar utanför Hawaiis kust våren 2022, vilket visade på de förbättrade förbindelserna mellan Seoul och Tokyo. USA, Sydkorea och Japan genomförde sin största kombinerade sjöstridsövning någonsin i januari 2024, som en styrkeuppvisning gentemot Nordkorea. Den sydkoreanska militären förklarade i januari 2024 att det inte längre finns någon buffertzon.

Europaparlamentet är djupt oroat över förbindelserna mellan de båda Korea. EU stöder en diplomatisk lösning på den koreanska kärnvapenkrisen och avser att fortsätta sin strategi med kritiskt engagemang. Parlamentet är den enda EU-institution som har formella förbindelser med Nordkorea.

När det gäller den parlamentariska dialogen hölls det senaste interparlamentariska mötet 2022 i Seoul. Diskussionerna inriktades på handel och ekonomiska förbindelser, gemensamma insatser för att bekämpa klimatförändringarna och stödja energiomställningen, digital politik och människorättssituationen i Nordkorea.

Nordkorea (Demokratiska folkrepubliken Korea)

EU:s politik visavi Nordkorea går under benämningen ”kritiskt engagemang”, där sanktioner förenas med öppen kommunikation. Förbindelserna är begränsade och inga bilaterala fördrag är i kraft. EU:s utvecklingssamarbete är inriktat på livsmedelstrygghet och humanitärt bistånd, och betingas av politiska sanktioner och FN-sanktioner. Sex av EU:s medlemsstater har ambassader i Pyongyang, medan andra har ambassadörer för hela Koreahalvön baserade i Seoul. Sedan Nordkorea stängde gränserna 2020 har det hindrat diplomatisk personal från att ta sig in och ut ur landet.

EU:s sanktioner mot Nordkorea, som antogs som svar på landets aktiviteter med utveckling av kärnvapen och ballistiska robotar, är de strängaste som finns mot något land. EU har genomfört alla relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och har infört ett eget system för autonoma sanktioner, som kompletterar och förstärker FN:s sanktioner. I september 2020 genomförde EU en fjärde omgång av kontakttagande med tredjeländer för att uppmuntra dem att fullt ut genomföra FN:s säkerhetsråds resolutioner. I mars 2021 tillkännagav EU för första gången människorättsrelaterade sanktioner mot Nordkorea inom ramen för EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter. På förteckningen finns två ministrar samt den centrala åklagarmyndigheten, och sanktionerna föranleds av medhjälp till förtryck. I december 2022 antog EU nya sanktioner mot åtta personer och fyra enheter på grund av deras inblandning i nordkoreanska ballistiska och nukleära program och i kringgåendet av internationella sanktioner. I maj 2024 införde EU nya sanktioner mot sex personer och tre enheter från Nordkorea för deras roll när det gäller att kringgå sanktioner och stödja Rysslands militära insatser i kriget mot Ukraina.

Nordkorea trappade upp sitt kärnvapenprogram under 2017 och ökade spänningarna med USA och Sydkorea. Även om USA:s politik har varit att utöva maximalt tryck engagerade sig Sydkoreas före detta president, Moon Jae-in, för nedtrappning och träffade den nordkoreanske ledaren Kim Jong-un tre gånger under 2018. Efter det misslyckade toppmötet i Hanoi 2019 mellan president Trump och Kim Jong-un ökade dock spänningarna och misstron. Sedan juli 2021 har Internationella atomenergiorganet rapporterat om ökad kärnteknisk aktivitet vid centrumet för kärnforskning i Yongbyon, med en experimentreaktor på fem megawatt. Sedan september 2021 har Nordkorea genomfört tester med nya långdistanskryssningsrobotar som kan flyga på lägre höjd och med mycket flacka banor, vilket gör det svårt att hejda dem. Landet har genomfört sina mest omfattande tester av ballistiska robotar under 2022, vilka visade att dess interkontinentala robotar kunde nå USA. Spänningarna ökade i mars 2022 på grund av Nordkoreas uppskjutning av en ny typ av interkontinental ballistisk robot (ICBM), Hwasong-17, landets största robot hittills. Dess flyghöjd överträffar alla tidigare testade interkontinentala ballistiska robotar och når upp till 6 000 km. Sydkorea stärker sin försvarsförmåga och det militära samarbetet med USA, bland annat genom att delta i storskaliga gemensamma militärövningar och sätta in ytterligare amerikanska robotluftförsvarssystem. Nordkoreas strategi är att tvinga USA att återuppta förhandlingarna om sanktioner och humanitärt bistånd.

Nordkoreas återgång till robottester 2022, tillsammans med Rysslands invasion av Ukraina, utgör en stor utmaning för Sydkoreas president, Yoon Suk-yeol, som nu intar en mer hårdför hållning. Nordkorea har fortsatt att skjuta upp ballistiska robotar under 2023 och 2024 och har nått hypersoniska hastigheter på 5–10 gånger ljudhastigheten i terminalfasen, vilket gör det möjligt för dem att undgå upptäckt och robotförsvar.

I september 2022 antog Nordkoreas högsta folkförsamling en lag som gör landets kärnvapenstatus oåterkallelig och tillåter förebyggande kärnvapenanfall om en nära förestående attack upptäcks. I september 2023 ändrade Nordkorea sin konstitution för att stärka och utöka sin kärnvapenmakt, och ledaren Kim Jong-un pekade på det växande samarbetet mellan USA, Sydkorea och Japan som ”det värsta faktiska hot” som den isolerade nationen står inför.

Den högste ledaren Kim Jong-un beordrade i januari 2024 en ändring av Nordkoreas konstitution som innebar att målet om en fredlig återförening med Sydkorea avskaffas och att det landet betraktas som ett fientligt främmande land. Detta innebär att en fredlig återförening inte längre ingår i den officiella politiken. Detta politiska skifte går hand i hand med förnyat stöd från Kina och Ryssland.

I slutet av 2024 rapporterades det om att nordkoreanska trupper hade satts in för att stödja de ryska styrkorna i Ukraina. Omkring 10 000 nordkoreanska soldater påstods befinna sig i Kursk och längs Rysslands gräns mot Ukraina, vilket utgjorde en märkbar upptrappning av Nordkoreas inblandning i konflikten.

I januari 2025 genomförde Nordkorea ett test med ett kryssningsrobotsystem, en tredje militär maktuppvisning under samma månad. Testet övervakades av Kim Jong-un och innefattade sjö-till-mark-robotar som potentiellt skulle kunna utrustas med kärnstridsspetsar. Som svar på USA:s och Sydkoreas militärövningar lovade Nordkorea en kraftfull reaktion och meddelade sin avsikt att fortsätta med vapentester och upprätthålla sin konfrontativa strategi, trots president Trumps ansträngningar att inleda en diplomatisk dialog med Kim Jong-un.

EU har fördömt robotuppskjutningarna och uppmanat Nordkorea att uppfylla sina skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner och att avstå från alla åtgärder som undergräver förutsättningarna för att bedriva diplomati och dialog. EU är fast beslutet om kärnvapennedrustning. Fram till dess att Nordkorea uppfyller sina skyldigheter enligt säkerhetsrådets resolutioner kommer EU att fortsätta att strikt genomföra sanktioner och samtidigt uppmuntra det internationella samfundet att göra detsamma.

Delegationen för förbindelserna med Koreahalvön (DKOR) inrättades 2004. Sedan dess är parlamentet den enda EU-institution som har formella förbindelser med Nordkorea. Interparlamentariska möten med Nordkoreas högsta folkförsamling har varit ovanliga. Trots att parlamentets delegation inledningsvis försökte hålla kommunikationskanalerna öppna har den politiska och militära utvecklingen i Nordkorea, och särskilt landets kärnvapenprov och tester av ballistiska robotar, gjort delegationens utåtriktade verksamhet gentemot Nordkorea ohållbar. Delegationens regelbundna möten har varit inriktade på förbindelserna mellan Nord- och Sydkorea och på säkerhetsläget på Koreahalvön. DKOR kommer att träffa företrädare som är parter i ”sexpartssamtalen” för att bättre förstå varje parts ståndpunkt och röda linjer och för att se om det finns utrymme för förhandlingar för att minska spänningarna.

Parlamentet har antagit flera resolutioner där Nordkoreas kärntekniska program och robotprogram fördöms. I april 2022 antog parlamentet en resolution om människorättssituationen i Nordkorea, inbegripet förföljelsen av religiösa minoriteter.

 

Jorge Soutullo / Samuel Cantell / Airis Meier / Cristina Stanculescu