Sammanhållningsfonden

Sammanhållningsfonden inrättades 1994, och tillhandahåller finansiering för miljöprojekt och projekt i det transeuropeiska nätet i medlemsstater vars bruttonationalinkomst per capita är lägre än 90 % av EU:s genomsnitt.

Rättslig grund

Artikel 177 (särskilt andra stycket) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Mål

Sammanhållningsfonden inrättades i syfte att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europeiska unionen för att främja hållbar utveckling. Under programperioden 2021–2027 tillhandahåller den stöd till följande:

• Investeringar i miljön, även på områden med kopplingar till hållbar utveckling och energi som ger miljöfördelar.
• Transeuropeiska nät på området för transportinfrastruktur (TEN-T).
• Tekniskt stöd.

För projekt som bidrar till EU:s miljöskyddsmål kan Sammanhållningsfonden också bidra till områden med anknytning till hållbar utveckling, till exempel energieffektivitet, förnybar energi och – inom transportsektorn utanför de transeuropeiska näten – järnvägstransporter, transporter på inre vattenvägar, sjöfart, intermodala transportsystem och deras driftskompatibilitet, förvaltning av väg-, sjö- och lufttransporter, ren stadstrafik och kollektivtrafik.

Sammanhållningsfonden finansierar program som kommissionen och nationella och regionala myndigheter i medlemsstaterna har ett delat ansvar för. Medlemsstaterna väljer ut vilka projekt som ska finansieras och ansvarar för den löpande förvaltningen. Reglerna för hur medlen ska användas fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser.

Stödberättigade länder

Endast länder vars bruttonationalinkomst per capita understiger 90 % av EU:s genomsnitt får utnyttja Sammanhållningsfonden. Under programperioden 2021–2027 tillhandahåller Sammanhållningsfonden stöd till följande 15 medlemsstater: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien.

Budget och finansiella bestämmelser

Reglerna för Sammanhållningsfonden för perioden 2021–2027 fastställs i förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. Sammanhållningsfonden stöder projekt inom ramen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning, främst miljö- och transportinfrastrukturprojekt, inklusive transeuropeiska nät (TEN-T).

I förordningen bibehålls den tematiska koncentrationen i EU:s sammanhållningspolitik. Sammanhållningsfonden stöder två specifika mål: en grönare, koldioxidsnål och cirkulär ekonomi (politiskt mål 2) och ett mer sammanlänkat Europa (politiskt mål 3).

Sammanhållningspolitiken fastställer en förteckning över verksamheter som inte får stödjas av Sammanhållningsfonden under perioden 2021–2027. Den innehåller bland annat avveckling eller uppförande av kärnkraftverk, flygplatsinfrastruktur (utom i de yttersta randområdena) och viss avfallshantering (t.ex. deponi).

EU:s budget för Sammanhållningsfonden för perioden 2021–2027 är fastställd till 42,6 miljarder euro (i 2018 års priser, det vill säga i valutans värde 2018), inklusive 10 miljarder euro till Fonden för ett sammanlänkat Europa, som är ett EU-finansieringsprogram som ska stödja utvecklingen av transeuropeisk infrastruktur på områden som transport, energi och digitala tjänster. Medfinansieringsgraden kan uppgå till 85 % av projektens värde.

37 % av Sammanhållningsfondens totala anslag förväntas bidra till EU:s klimatmål.

Anslag från Sammanhållningsfonden för 2021–2027 per medlemsstat

* Inklusive tekniskt stöd (114 miljoner euro).

Källa: Kommissionen, i 2018 års priser.

Europaparlamentets roll

Förordningarna som fastställer den nya sammanhållningspolitiken för perioden 2021–2027 behandlades i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, så parlamentet hade oinskränkt rätt att lägga fram ändringsförslag. Detta innebar att parlamentet kunde göra de föreslagna bestämmelserna mer flexibla och bättre anpassade till medlemsstaternas behov.

I sin resolution av den 6 april 2022 om inledandet av genomförandet av sammanhållningspolitiken 2021–2027 konstaterade parlamentet att covid-19 var den främsta orsaken till att de sammanhållningspolitiska förhandlingarna drog ut på tiden, vilket ledde till att antagandet av den rättsliga ramen för finansieringen 2021–2027 försenades. Parlamentet uppmanade kommissionen att lägga fram en beredskapsplan för att bemöta eventuella farhågor om underutnyttjande på grund av att programmet inletts sent, eftersom man befarade budgetnedskärningar under nästa programperiod. I resolutionen betonas att förseningar i genomförandet av sammanhållningspolitiken 2021–2027 hindrar medlemsstaterna från att reagera på kriser, bland annat Rysslands aggression mot Ukraina.

I september 2025 antog parlamentet och rådet, som en del av halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken 2021–2027, ändringar av förordningarna om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden. Dessa ändringar gör det möjligt för medlemsstaterna att omdirigera medel från Eruf och Sammanhållningsfonden till EU:s nya strategiska prioriteringar, såsom energi, vattenresiliens och bostadsrelaterade investeringar (inbegripet för överkomliga och hållbara bostäder). Mer detaljerad information om vad som ändrats efter halvtidsöversynen finns i faktablad (se faktablad 3.1.1).

För mer information om detta ämne, se webbplatsen för utskottet för regional utveckling.

 

Kelly Schwarz / Rubin Johann HAGELS

10-2025