Písomné vysvetlenia hlasovania - 9. volebné obdobie Johan DANIELSSON

. – Vi svenska socialdemokrater valde att avstå i omröstningen om betänkandet med rekommendationer till kommissionen om politik och lagstiftning för laglig migration. Vi delar helhjärtat bedömningen att det behövs bättre politik för säkra och lagliga vägar in i Europa. Därför beklagar vi också betänkandets ensidiga fokus på arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandring stärker ekonomi och välfärd när den sker till bristyrken och till kollektivavtalsenliga löner och villkor. Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU till yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft riskerar däremot att öka klyftorna och har i Sverige lett till omfattande fusk och exploatering. Det minskar dessutom möjligheterna för arbetslösa, inte minst nyanlända, i Sverige att komma in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandring kan i vissa fall vara ett alternativ för de som söker sig till Europa irreguljärt. Men syftet med arbetskraftsinvandring bör inte vara att erbjuda en alternativ migrationsrutt för de med asyl- och skyddsbehov.
Betänkandet innehåller en del vällovliga förslag för att stärka matchning och validering samt minska missbruket av EU:s arbetskraftsinvandringsregler. Däremot innehåller betänkandet också förslag om att flytta makten över arbetskraftsinvandring från nationell nivå till EU-nivå, inklusive för låglöneyrken. Det är något vi svenska socialdemokrater inte kan ställa oss bakom. I liknande anda föreslås att EU ska ta fram ett nytt program för arbetskraftsinvandring riktat till entreprenörer och egenföretagare. Utöver att vi motsätter oss kompetensförflyttningen som detta innebär så ser vi också särskilda problem med fusk och missbruk kopplat till dessa förslag. Sådana potentiella sidoeffekter berörs mycket otillräckligt i betänkandet och det viktiga löntagarperspektivet saknas. Det saknas också en motivering till, eller förklaring av, mervärdet av att EU ska bestämma regler och villkor kopplat till arbetskraftsinvandring för 27 medlemsstater med stora skillnader i förutsättningar, behov och arbetsmarknadsmodeller.

. – Vi socialdemokrater valde att avstå i omröstningen om behovet av ett temporärt TRIPS-undantag men röstade för resolutionen i sin helhet. Gemensamma, hållbara och globala lösningar på handelsområdet bör ligga till grund för den kommande ekonomiska återhämtningen för att säkra konkurrenskraft och välstånd, och således stöder vi reformeringen av WTO. För oss är det en självklarhet att EU och det internationella samfundet måste göra mer för att fler människor i världen ska få tillgång till vaccin.
Patenträtten är och har varit central för att snabbt få fram tillförlitliga och effektiva vaccin och vi behöver värna om den principen när vi hanterar denna och kommande pandemier. Vi bör använda existerande flexibilitet i det nuvarande ramverket och därför valde vi att avstå i omröstningen om ett TRIPS-undantag.

. – Inom ramen för EU:s jordbrukspolitik 2023–2027 valde vi svenska socialdemokrater att avstå i voteringen om de strategiska planerna, vi röstade för den horisontella lagstiftningen, och vi röstade emot den samlade marknadsordningen.
Vi välkomnar att överenskommelsen innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med den innevarande perioden. Det är positivt att en större andel av medlen öronmärks för miljö- och klimatåtgärder samt djurvälfärd. Den sociala konditionaliteten, som innebär att jordbrukare och andra stödmottagare ska kunna åläggas ett ”administrativt vite” om de bryter mot EU-rättsliga bestämmelser kopplat till arbetsrätt och arbetsmiljö, förbättrar jordbrukspolitikens sociala dimension. Inriktningen mot en mer marknadsorienterad jordbrukspolitik är ett steg i rätt riktning.
Samtidigt lever inte jordbrukspolitiken upp till ett antal grundprinciper som bör vägleda varje framtida reform. Utgifterna behöver minskas väsentligt och samtidigt effektiviseras. Det frikopplade stödet riskerar att leda till höjda markpriser och markarrenden, vilket i förlängningen inte är ett stöd för jordbrukarnas inkomster. Snarare riskerar det att hämma strukturutveckling och möjligheten för nya lantbrukare att komma in i sektorn. Klimat- och miljöutgifterna måste ge en väsentligt större klimat- och miljönytta jämfört med det föregående decenniet och verkligen bidra till att få ned koldioxidutsläppen i jordbruket. Ett tak bör införas för utbetalningar till de största jordbruken, samtidigt som en större omfördelning görs till de mindre jordbruken – med särskilt fokus på ett jämställt företagande. En större andel av utgifterna bör öronmärkas till åtgärder för djurväldfärd.
När det gäller den horisontella lagstiftningen ser vi positivt på införandet av effektiva kontrollsystem mot intressekonflikter, oegentligheter och olaglig användning av EU-medel. De strategiska planerna ger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna att anpassa jordbrukspolitiken till lokala förhållanden. Vidare innebär det resultatbaserade ramverket att årliga resultat- och utvärderingsrapporter kan bidra till att uppnå målen i de strategiska planerna.
Den samlade marknadsordningen lever fortsatt inte upp till principerna om frihandel, ett marknadsorienterat jordbruk och konkurrens på lika villkor, särskilt i förhållande till tredjeländer. Verktyg för reglering av livsmedelsproduktion kan leda till prisdumpningar och att jordbrukare i utvecklingsländer drabbas extra hårt. Vi är kritiska mot det faktum att vinproducenterna även fortsättningsvis är undantagna från kravet på en innehållsförteckning på etiketten eller förpackningen. Bestämmelsen motverkar att konsumenterna gör informerade val, vilket i förlängningen kan drabba folkhälsan.
Nästa reform av EU:s jordbrukspolitik måste på allvar uppfylla medborgarnas förväntningar om ett grönt, modernt och djurvänligt europeiskt jordbruk. Bara så kan jordbruket ställa om och leva upp till Parisavtalet, den gröna given samt unionens mål om koldioxidneutralitet senast 2050.

. – Inom ramen för EU:s jordbrukspolitik 2023-2027 valde vi svenska socialdemokrater att avstå i voteringen om de strategiska planerna, vi röstade för den horisontella lagstiftningen, och vi röstade emot den samlade marknadsordningen.
Vi välkomnar att överenskommelsen innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med den innevarande perioden. Det är positivt att en större andel av medlen öronmärks för miljö- och klimatåtgärder samt djurvälfärd. Den sociala konditionaliteten som innebär att jordbrukare och andra stödmottagare ska kunna åläggas ett ”administrativt vite” om de bryter mot EU-rättsliga bestämmelser kopplat till arbetsrätt och arbetsmiljö förbättrar jordbrukspolitikens sociala dimension. Inriktningen mot en mer marknadsorienterad jordbrukspolitik är ett steg i rätt riktning.
Samtidigt lever inte jordbrukspolitiken upp till ett antal grundprinciper som bör vägleda varje framtida reform. Utgifterna behöver minskas väsentligt och samtidigt effektiviseras. Det frikopplade stödet riskerar att leda till höjda markpriser och markarrenden vilket i förlängningen inte är ett stöd för jordbrukarnas inkomster. Snarare riskerar det att hämma strukturutveckling och möjligheten för nya lantbrukare att komma in i sektorn. Klimat- och miljöutgifterna måste ge en väsentligt större klimat- och miljönytta jämfört med det föregående decenniet, och verkligen bidra till att få ned koldioxidutsläppen i jordbruket. Ett tak bör införas för utbetalningar till de största jordbruken, samtidigt som en större omfördelning görs till de mindre jordbruken – med särskilt fokus på ett jämställt företagande. En större andel av utgifterna bör öronmärkas till åtgärder för djurväldfärd.
När det gäller den horisontella lagstiftningen ser vi positivt på införandet av effektiva kontrollsystem mot intressekonflikter, oegentligheter, och olaglig användning av EU-medel. De strategiska planerna ger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna att anpassa jordbrukspolitiken till lokala förhållanden. Vidare innebär det resultatbaserade ramverket att årliga resultat- och utvärderingsrapporter kan bidra till att uppnå målen i de strategiska planerna.
Den samlade marknadsordningen lever fortsatt inte upp till principerna om frihandel, ett marknadsorienterat jordbruk och konkurrens på lika villkor, särskilt i förhållande till tredjeländer. Verktyg för reglering av livsmedelsproduktion kan leda till prisdumpningar och att jordbrukare i utvecklingsländer drabbas extra hårt. Vi är kritiska mot det faktum att vinproducenterna även fortsättningsvis är undantagna från kravet på en innehållsförteckning på etiketten eller förpackningen. Bestämmelsen motverkar att konsumenterna gör informerade val, vilket i förlängningen kan drabba folkhälsan.
Nästa reform av EU:s jordbrukspolitik måste på allvar uppfylla medborgarnas förväntningar om ett grönt, modernt och djurvänligt europeiskt jordbruk. Bara så kan jordbruket ställa om och leva upp till Parisavtalet, den gröna given, samt unionens mål om koldioxidneutralitet senast 2050.

. – Inom ramen för EU:s jordbrukspolitik 2023-2027 valde vi svenska socialdemokrater att avstå i voteringen om de strategiska planerna, vi röstade för den horisontella lagstiftningen, och vi röstade emot den samlade marknadsordningen.
Vi välkomnar att överenskommelsen innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med den innevarande perioden. Det är positivt att en större andel av medlen öronmärks för miljö- och klimatåtgärder samt djurvälfärd. Den sociala konditionaliteten som innebär att jordbrukare och andra stödmottagare ska kunna åläggas ett ”administrativt vite” om de bryter mot EU-rättsliga bestämmelser kopplat till arbetsrätt och arbetsmiljö förbättrar jordbrukspolitikens sociala dimension. Inriktningen mot en mer marknadsorienterad jordbrukspolitik är ett steg i rätt riktning.
Samtidigt lever inte jordbrukspolitiken upp till ett antal grundprinciper som bör vägleda varje framtida reform. Utgifterna behöver minskas väsentligt och samtidigt effektiviseras. Det frikopplade stödet riskerar att leda till höjda markpriser och markarrenden vilket i förlängningen inte är ett stöd för jordbrukarnas inkomster. Snarare riskerar det att hämma strukturutveckling och möjligheten för nya lantbrukare att komma in i sektorn. Klimat- och miljöutgifterna måste ge en väsentligt större klimat- och miljönytta jämfört med det föregående decenniet, och verkligen bidra till att få ned koldioxidutsläppen i jordbruket. Ett tak bör införas för utbetalningar till de största jordbruken, samtidigt som en större omfördelning görs till de mindre jordbruken – med särskilt fokus på ett jämställt företagande. En större andel av utgifterna bör öronmärkas till åtgärder för djurväldfärd.
När det gäller den horisontella lagstiftningen ser vi positivt på införandet av effektiva kontrollsystem mot intressekonflikter, oegentligheter, och olaglig användning av EU-medel. De strategiska planerna ger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna att anpassa jordbrukspolitiken till lokala förhållanden. Vidare innebär det resultatbaserade ramverket att årliga resultat- och utvärderingsrapporter kan bidra till att uppnå målen i de strategiska planerna.
Den samlade marknadsordningen lever fortsatt inte upp till principerna om frihandel, ett marknadsorienterat jordbruk och konkurrens på lika villkor, särskilt i förhållande till tredjeländer. Verktyg för reglering av livsmedelsproduktion kan leda till prisdumpningar och att jordbrukare i utvecklingsländer drabbas extra hårt. Vi är kritiska mot det faktum att vinproducenterna även fortsättningsvis är undantagna från kravet på en innehållsförteckning på etiketten eller förpackningen. Bestämmelsen motverkar att konsumenterna gör informerade val, vilket i förlängningen kan drabba folkhälsan.
Nästa reform av EU:s jordbrukspolitik måste på allvar uppfylla medborgarnas förväntningar om ett grönt, modernt och djurvänligt europeiskt jordbruk. Bara så kan jordbruket ställa om och leva upp till Parisavtalet, den gröna given, samt unionens mål om koldioxidneutralitet senast 2050.

. – Vi socialdemokrater valde att rösta för betänkandet om det europeiska området för utbildning: ett gemensamt helhetsgrepp. Vi välkomnar särskilt att betänkandet på ett bra sätt lyfter fram behovet av att säkerställa utbildning av hög kvalitet för alla, liksom främjandet av det livslånga lärandet. Det är också positivt att texten understryker vikten av förbättrade arbetsvillkor för personal inom utbildningsområdet samt uppmanar till att främja jämställdhet och motverka diskriminering inom utbildning.
Vi beklagar dock flera av förslagen som finns omnämnda under kapitlet om en starkare europeisk dimension i utbildningen. Vår utgångspunkt är klar: beslut om finansiering och politik inom utbildning är nationella beslut, och några av förslagen, som exempelvis att utveckla en övergripande europeisk strategi och en gemensam ram för medborgarutbildning med en europeisk dimension, är i detta avseende långtgående.

. – Vi socialdemokrater röstade för betänkandet om utvärdering av stadgarna för finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser. Vi ser gärna anpassade administrativa förfaranden som möjliggör för partierna och stiftelserna att på ett bättre sätt nå ut till medborgarna i EU:s medlemsstater. Dessa regler ska också bidra till ökad transparens. Vi tycker att det är viktigt att partierna och stiftelserna bidrar till att medborgarna kan informera sig och engagera sig i politiken inom EU. Det är viktigt att de partier och stiftelser som mottar EU-medel respekterar EU:s grundläggande värden och är demokratiska. Däremot tror vi inte att ökad harmonisering i fråga om till exempel valregler skulle bidra till det demokratiska inflytandet för medborgarna. Därför bör valregler även i fortsättningen vara nationella.

. – Vi svenska socialdemokrater valde att rösta för i voteringen om paketuppgörelsen i ett flertal block för budgeten 2022. Många goda satsningar återfinns inom välfungerande områden, såsom forskning, infrastruktur, jämlikhet, klimatåtgärder samt unionens yttre åtgärder. Dessa delar bör prioriteras i EU:s budget.
Däremot röstade vi emot blocken inom rubrik 7 och avstod i voteringen om budgetresolutionen för 2022. Som övergripande princip förordar vi omprioriteringar i EU:s budget inom befintlig ram i stället för generella utgiftsökningar. Vi är också principiellt emot inrättandet av särskilda instrument utanför budgettaken som återanvänder förfallna forskningsbidrag och således minskar återflödet till medlemsstaterna.

. – Vi svenska socialdemokrater valde att rösta för betänkandet om sysselsättning och socialpolitik i euroområdet 2021. Vi valde dock att i omröstningen markera mot ett flertal skrivningar i betänkandet. Vi anser inte att avvecklingen av den generella undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten ska kopplas till den pågående processen att omförhandla pakten. Det är viktigt att EU:s medlemsstater återgår till en sund finanspolitik som säkerställer hållbara offentliga finanser på medellång sikt så fort omständigheterna medger. Vi delar kommissionens bedömning att en återgång till 2019 års BNP-nivå är ett rimligt huvudkriterium för en avaktivering av klausulen.

. – Vi socialdemokrater valde att rösta för betänkandet om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU. Betänkandet lyfter på ett bra sätt fram de utmaningar och problem som finns inom den kulturella och kreativa sektorn, vilket också förvärrats dramatiskt under den pågående covid-19-pandemin. Det handlar bland annat om osäkra arbetsvillkor inom sektorn och det faktum att många kulturarbetare stått utan regelbunden inkomst under den pågående pandemin. Vi välkomnar också att betänkandet på ett tydligt sätt lyfter fram och betonar jämställdhetsaspekter i den kulturella och kreativa sektorn.
Vad gäller de olika konkreta åtgärder som presenteras i betänkandet beklagar vi uppmaningen till kommissionen om att lägga fram förslag om en europeisk yrkesstatus för konstnärer, med en gemensam ram för arbetsvillkor och miniminormer för alla EU-länder. Trots att det tydligt framkommer i texten att detta ska ske samtidigt som man fullt ut respekterar medlemsstaternas och EU:s respektive ansvarsområden när det gäller arbetsmarknad och kulturpolitik är detta ett mycket långtgående förslag som vi inte stöder.

. – Vi svenska socialdemokrater stödjer EU:s arbete för att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens. Uppförandekoden och dess högnivågrupp är viktiga instrument i arbetet mot skadlig skattekonkurrens.
Däremot anser vi att utgångspunkten för uppförandekodgruppens mandat även fortsättningsvis bör omfatta frågor som rör företagsbeskattning. Ytterligare åtgärder mot skatteundandragande är en angelägenhet för respektive medlemsland och inte en fråga för uppförandekodgruppen.

. – Under de senaste decennierna har Arktis varit en region med fred, avspänning och konstruktivt internationellt samarbete mellan de åtta arktiska staterna. De arktiska staterna och det internationella samfundet bör fortsatt arbeta för att lösa tvistefrågor i enlighet med folkrätten i syfte att Arktis ska förbli en fredlig region.
I betänkandet uppmanas återstående medlemsstater att utan dröjsmål ratificera ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk samt att genomföra artikel 19 i FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter. Vi vill dock reservera oss mot ett erkännande av kollektiva rättigheter – som inte ingår i folkrätten – och som inte står över enskilda mänskliga rättigheter. Vi anser vidare att erkännandet av denna konvention är en nationell angelägenhet.
De tre grundpelarna för EU:s integrerade Arktispolitik, det vill säga att reagera på klimatförändringar och skydda den arktiska miljön, främja hållbar utveckling och stärka internationellt samarbete, bör införlivas i EU:s reviderade Arktisstrategi. EU bör ta en ledande roll i arbetet för att skapa en ambitiös plan för klimatåtgärder i Arktis, som tar itu med minskningen av de globala utsläppen av växthusgaser.

. – Än idag återstår ett omfattande arbete för att säkerställa lika rättigheter för personer med funktionsvariationer inom EU. Framkomlighet, fri rörlighet inom EU och tillgång till nödvändiga hjälpmedel som teckenspråk är alla exempel på områden där detta viktiga arbete återstår. Vi stödjer därför fullt ut det betänkande som nu antagits i EU-parlamentet.
Däremot fanns i texten en problematisk formulering om särskilda undantag från medborgarskapsprov för personer med funktionsvariationer. Det är viktigt att säkerställa likabehandling, och därför hade det varit önskvärt med en mer specifik skrivning om vilken typ av funktionsvariation man åsyftar. Det finns stor variation på funktionsvariationer och långt ifrån alla skulle kunna medföra nackdelar vid ett medborgarskapsprov. Därutöver ifrågasätter vi även användandet av medborgarskapsprov på principiell basis.
Det är välkommet att EU-parlamentet nu tar tydlig ställning för att snabba på arbetet med inkludering av personer med funktionsvariationer.

. – Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet valde att rösta för betänkandet om utvecklingspolitikens roll som svar på förlusten av biologisk mångfald i utvecklingsländerna, inom ramen för genomförandet av Agenda 2030.
Vi anser att betänkandet innehåller viktiga skrivningar, vi delar den stora oron för förlusten av biologisk mångfald i utvecklingsländerna och vill se ambitiösare svar inom ramen för genomförandet av Agenda 2030.
Vi menar dock att användandet av genetiskt modifierade gendrivande organismer ska vara möjligt, men det bör endast ske vid beaktande av försiktighetsprincipen, omfattande etiska bedömningar och konsekvensanalyser.

. – Vi svenska socialdemokrater valde att rösta för betänkandet om artificiell intelligens inom straffrätten och polisens och rättsväsendets användning av artificiell intelligens i brottsärenden.
Vi välkomnar särskilt att betänkandet tar avstamp i de mänskliga rättigheterna, rättssäkerhet och förhindrande av diskriminering. Det är nödvändigt för att skydda människors integritet och att bygga den tillit som behövs hos allmänheten för användning av AI på detta område. Potentialen för AI inom rättsskipningen är samtidigt betydande, särskilt inom ekonomisk brottslighet som annars kan vara både svårupptäckt och svårutredd. I vissa avseenden anser vi däremot att betänkandet är för kritiskt. Vi anser att utgångspunkten måste vara fri forskning. Reglering av AI ska inte inverka negativt på att använda liknande tekniker på andra områden. Vidare måste regleringarna vara proportionerliga i förhållande till syftena och får inte hindra brottsbekämpningen och rättskipningens behov. Medlemsstaterna ska också fortsatt kunna vidta nödvändiga åtgärder för sin nationella säkerhet.

. – EU har en lång väg kvar att gå för att öka investeringar för miljö- och klimatvänliga ändamål. Taxonomiförordningen är ett viktigt verktyg för att vägleda investerare att bidra till EU:s gröna giv och samtidigt bekämpa falsk klimatutlysning, så kallad grönmålning. Det är viktigt att undvika förseningar för taxonomin som ska börja träda i kraft vid årsskiftet.
Det första utkast till taxonomi som presenterades under hösten 2020 hade flera väsentliga svagheter, för både svenskt skogsbruk och förnybar energiförsörjning, exempelvis genom biomassa. Det förslag på delegerade akter som presenterades i juni 2021 och som Europaparlamentet nu har att ta ställning till har gått i rätt riktning, särskilt i och med att biobränslen inte längre ses som ett övergångsbränsle.
Samtidigt kvarstår vissa problematiska aspekter, särskilt kopplat till hur skogsbruket behandlas. Exempelvis beaktas enbart skogens förmåga att agera kolsänka som positiv klimateffekt. Därmed negligeras den positiva klimateffekt trävaror kan ha i att ersätta fossila råvaror, såsom cement eller plast, i exempelvis byggande. Den invändning vi hade att ta ställning till var allmänt formulerad och lyfte inte specifikt denna kritik. Även detta spelade in i hur vi röstade.
I övrigt är vår linje att det hade varit bättre om detta förslag hade genomgått en ordinarie lagstiftningsprocess. Det utformades som en delegerad akt och därmed gavs inte Europaparlamentet möjlighet att påverka innehållet. Detta beslutades dock i taxonomiförordningen och var inget vi kunde påverka nu. Därför avstod vi i omröstningen om de delegerade akterna i taxonomiförordningen.

. – Vi socialdemokrater valde att rösta för betänkandet om EU:s krav på utbyte av skatteinformation. Betänkandet reflekterar på ett bra sätt hur vi kan förbättra transparensen mellan medlemsländernas skattemyndigheter och på så vis bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Däremot kan vi inte stödja förslag som tar bort förtydligande om medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet eller innebär en övergång till ett beslutsförfarande med kvalificerad majoritet på skatteområdet.

. – Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet valde att avstå i omröstningen om betänkandet för de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland.
Vi anser att det är viktigt att ta tydlig ställning mot Rysslands alltmer aggressiva inrikes- och utrikespolitik och vill se en positiv och demokratisk utveckling i landet. Vi har i en tidigare resolution bland annat fördömt mordförsöket på Aleksej Navalnyj, och vi vill se ett omedelbart stopp på trakasserier, förföljelser och våld mot den politiska oppositionen, meningsmotståndare och civilsamhället i landet. Däremot är vi skeptiska till flertalet skrivningar i betänkandet. Total isolering av Ryssland skulle omöjliggöra påverkan för förändring. Vi ser mervärdet av dialog och samarbeten också med länder vars statsskick och/eller värderingar vi inte delar för att påverka i rätt riktning. Mot bakgrund av detta valde vi att avstå i omröstningen.

. – Vi socialdemokrater valde att rösta för betänkandet om rättvisa arbetsvillkor, rättigheter och socialt skydd för plattformsarbetare i samband med nya anställningsformer kopplade till den digitala utvecklingen.
I takt med den ökande digitaliseringen har plattformsekonomin växt och blivit en allt viktigare del av den europeiska ekonomin. Tyvärr sammanfaller utvecklingen med en viktig debatt om arbetsvillkoren inom sektorn. För även om plattformsekonomin öppnar upp nya möjligheter, finns det tyvärr otaliga exempel på missbruk, osäkra förhållanden och kringgående av gällande regler och standarder på arbetsmarknaden. Detta är fullständigt oacceptabelt.
Betänkandet lyfter på ett bra sätt fram de utmaningar som finns i plattformsekonomin. Självklart behövs också åtgärder på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande problem. Däremot ställer vi oss tveksamma till om bindande EU-lagstiftning på området är rätt väg att gå. Skulle det trots allt bli aktuellt med bindande regler, vill vi lyfta fram vikten av att dessa regler respekterar de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi samt att arbetstagarbegreppet fortsättningsvis regleras på nationell nivå.

. – Vi svenska socialdemokrater valde att rösta för betänkandet om fiskare för framtiden: locka en ny generation arbetskraft till fiskerinäringen och skapa sysselsättning i kustsamhällen. Detta då betänkandet tar upp viktiga utmaningar och lösningar för att locka yngre till fiskenäringen. Inte minst betonar det hur arbetsmiljön på fiskefartyg behöver förbättras och hållbarhetsarbetet fortsätta för att säkra stabila fångster över tid.
Vi ställer oss dock kritiska till de förslag i betänkandet som går emot målen om hållbart fiske inom den gemensamma fiskeripolitiken och åtaganden inom Agenda 2030. Detta inte minst givet de problem som råder med överfiskning. Där ingår förslagen att kraftigt öka anslagen till fiskeripolitiken, att anslå medel till särskilda kampanjer för att öka exporten av europeisk fisk och fiskprodukter samt att införa särskilda inköpsbidrag som skulle öka storleken på nuvarande fiskeflotta.