a 9-a legislatură Johan DANIELSSON

. – Vi svenska socialdemokrater valde att avstå i omröstningen om betänkandet med rekommendationer till kommissionen om politik och lagstiftning för laglig migration. Vi delar helhjärtat bedömningen att det behövs bättre politik för säkra och lagliga vägar in i Europa. Därför beklagar vi också betänkandets ensidiga fokus på arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandring stärker ekonomi och välfärd när den sker till bristyrken och till kollektivavtalsenliga löner och villkor. Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU till yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft riskerar däremot att öka klyftorna och har i Sverige lett till omfattande fusk och exploatering. Det minskar dessutom möjligheterna för arbetslösa, inte minst nyanlända, i Sverige att komma in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandring kan i vissa fall vara ett alternativ för de som söker sig till Europa irreguljärt. Men syftet med arbetskraftsinvandring bör inte vara att erbjuda en alternativ migrationsrutt för de med asyl- och skyddsbehov.
Betänkandet innehåller en del vällovliga förslag för att stärka matchning och validering samt minska missbruket av EU:s arbetskraftsinvandringsregler. Däremot innehåller betänkandet också förslag om att flytta makten över arbetskraftsinvandring från nationell nivå till EU-nivå, inklusive för låglöneyrken. Det är något vi svenska socialdemokrater inte kan ställa oss bakom. I liknande anda föreslås att EU ska ta fram ett nytt program för arbetskraftsinvandring riktat till entreprenörer och egenföretagare. Utöver att vi motsätter oss kompetensförflyttningen som detta innebär så ser vi också särskilda problem med fusk och missbruk kopplat till dessa förslag. Sådana potentiella sidoeffekter berörs mycket otillräckligt i betänkandet och det viktiga löntagarperspektivet saknas. Det saknas också en motivering till, eller förklaring av, mervärdet av att EU ska bestämma regler och villkor kopplat till arbetskraftsinvandring för 27 medlemsstater med stora skillnader i förutsättningar, behov och arbetsmarknadsmodeller.

. – Vi socialdemokrater valde att avstå i omröstningen om behovet av ett temporärt TRIPS-undantag men röstade för resolutionen i sin helhet. Gemensamma, hållbara och globala lösningar på handelsområdet bör ligga till grund för den kommande ekonomiska återhämtningen för att säkra konkurrenskraft och välstånd, och således stöder vi reformeringen av WTO. För oss är det en självklarhet att EU och det internationella samfundet måste göra mer för att fler människor i världen ska få tillgång till vaccin.
Patenträtten är och har varit central för att snabbt få fram tillförlitliga och effektiva vaccin och vi behöver värna om den principen när vi hanterar denna och kommande pandemier. Vi bör använda existerande flexibilitet i det nuvarande ramverket och därför valde vi att avstå i omröstningen om ett TRIPS-undantag.

. – Inom ramen för EU:s jordbrukspolitik 2023–2027 valde vi svenska socialdemokrater att avstå i voteringen om de strategiska planerna, vi röstade för den horisontella lagstiftningen, och vi röstade emot den samlade marknadsordningen.
Vi välkomnar att överenskommelsen innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med den innevarande perioden. Det är positivt att en större andel av medlen öronmärks för miljö- och klimatåtgärder samt djurvälfärd. Den sociala konditionaliteten, som innebär att jordbrukare och andra stödmottagare ska kunna åläggas ett ”administrativt vite” om de bryter mot EU-rättsliga bestämmelser kopplat till arbetsrätt och arbetsmiljö, förbättrar jordbrukspolitikens sociala dimension. Inriktningen mot en mer marknadsorienterad jordbrukspolitik är ett steg i rätt riktning.
Samtidigt lever inte jordbrukspolitiken upp till ett antal grundprinciper som bör vägleda varje framtida reform. Utgifterna behöver minskas väsentligt och samtidigt effektiviseras. Det frikopplade stödet riskerar att leda till höjda markpriser och markarrenden, vilket i förlängningen inte är ett stöd för jordbrukarnas inkomster. Snarare riskerar det att hämma strukturutveckling och möjligheten för nya lantbrukare att komma in i sektorn. Klimat- och miljöutgifterna måste ge en väsentligt större klimat- och miljönytta jämfört med det föregående decenniet och verkligen bidra till att få ned koldioxidutsläppen i jordbruket. Ett tak bör införas för utbetalningar till de största jordbruken, samtidigt som en större omfördelning görs till de mindre jordbruken – med särskilt fokus på ett jämställt företagande. En större andel av utgifterna bör öronmärkas till åtgärder för djurväldfärd.
När det gäller den horisontella lagstiftningen ser vi positivt på införandet av effektiva kontrollsystem mot intressekonflikter, oegentligheter och olaglig användning av EU-medel. De strategiska planerna ger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna att anpassa jordbrukspolitiken till lokala förhållanden. Vidare innebär det resultatbaserade ramverket att årliga resultat- och utvärderingsrapporter kan bidra till att uppnå målen i de strategiska planerna.
Den samlade marknadsordningen lever fortsatt inte upp till principerna om frihandel, ett marknadsorienterat jordbruk och konkurrens på lika villkor, särskilt i förhållande till tredjeländer. Verktyg för reglering av livsmedelsproduktion kan leda till prisdumpningar och att jordbrukare i utvecklingsländer drabbas extra hårt. Vi är kritiska mot det faktum att vinproducenterna även fortsättningsvis är undantagna från kravet på en innehållsförteckning på etiketten eller förpackningen. Bestämmelsen motverkar att konsumenterna gör informerade val, vilket i förlängningen kan drabba folkhälsan.
Nästa reform av EU:s jordbrukspolitik måste på allvar uppfylla medborgarnas förväntningar om ett grönt, modernt och djurvänligt europeiskt jordbruk. Bara så kan jordbruket ställa om och leva upp till Parisavtalet, den gröna given samt unionens mål om koldioxidneutralitet senast 2050.