Agnes er eit kvinnenamn som er ei latinsk form med opphav i det greske ordet hagnos med tydinga ‘rein, kysk’. Det har seinare vorte assosiert med det latinske substantivet agnus som tyder ‘lam’.
Agnes (kvinnenamn)
Personar med namnet Agnes
Kulturell bruk
- Agnes i Henrik Ibsens «Brand» (1866).
Kjende personar med namnet Agnes
Eit utval personar med namnet Agnes, og som er omtalt i Store norske leksikon:
- Agnes Mowinckel (1875–1963)
- Agnes von Krusenstjerna (1894–1940)
- Agnes Hiorth (1899–1984)
- Agnes Nilsen Howard (1907–1996)
- Agnes Houg (1927–2021)
- Agnès Varda (1928–2019)
- Agnes Nygaard Haug (1933)
- Agnes Buen Garnås (1946)
- Agnes Kittelsen (1980)
- Agnes Ravatn (1983)
- Agnes Håkonsdatter
- Agnes (helgen) (–350)
Namnestatistikk
I 2022 var det 3 499 kvinner i Noreg som hadde Agnes som det einaste førenamnet eller som det fyrste av fleire. I 2022 var det 131 jenter som fekk namnet Agnes, og det var blant dei 50 mest populære jentenamna dette året.
Utvikling i bruk av namnet
Tostava usamansette kvinnenamn med ending på konsonant var mest brukte innanfor tidsrommet 1900–1959. I tillegg til Agnes gjeld dette mellom anna Birgit, Bodil, Edel, Ellen, Kirsten, Lisbeth og Sissel. Agnes skil seg ut ved at namnet har fått eit nytt oppsving frå slutten av 1900-talet.
Utvikling i bruk av namnet Agnes frå 1800
Av
Gulbrand Alhaug / Erik Bolstad/Store norske leksikon.
Lisens:
CC BY SA 4.0
Geografisk variasjon på 1800-talet
Agnes var klart mest brukt i Kristiania og Bergen.
Geografisk variasjon i bruk av namnet Agnes på 1800-talet.
Av
Gulbrand Alhaug / Erik Bolstad/Store norske leksikon.
Lisens:
CC BY SA 4.0
Agnes var klart mest brukt i Kristiania og Bergen.
Historisk bruk av namnet Agnes
Av
Gulbrand Alhaug / Erik Bolstad/Store norske leksikon.
Lisens:
CC BY SA 4.0
Kommentarar
Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.
Du må vere logga inn for å kommentere.